Så använder du miljövarudeklarationer i ditt byggprojekt
Miljövarudeklarationer (EPD:er) är ett viktigt verktyg för konsulter och byggherrar som vill veta hur de olika materialen påverkar miljön. Här kan du läsa om hur du använder miljövarudeklarationer och varför vi på Troldtekt har fokus på fullständig transparens i våra miljövarudeklarationer.
EPD står för Environmental Product Declaration och är ett verktyg för professionella inom byggbranschen som har behov av att veta hur olika byggmaterial påverkar miljön.
På Troldtekt har vi tagit fram och tredjepartsverifierat produktspecifika miljövarudeklarationer enligt EN 15804+A1, som du hittar här på sidan.
De nuvarande versionerna är giltiga till 2026, men vi förväntar oss att redan före slutet av 2024 lansera nya miljövarudeklarationer som har tagits fram i enlighet med den nyare standarden EN 15804+A2.
Miljövarudeklarationer gör det möjligt att göra informerade val
En miljövarudeklarations styrka ligger i att den gör det möjligt för en konsult eller byggherre att bedöma hur olika byggmaterial påverkar miljön – och göra informerade val utifrån de olika uppgifterna i miljödeklarationerna.
Det är tillverkaren av byggmaterialet som tar fram miljövarudeklarationen. Deklarationen bygger på en grundlig livscykelanalys, som i Troldtekts fall har utarbetats av LCA-konsulten M.Sc. Stefan E. Danielsson. Tyska Institut Bauen und Umwelt e.V. (IBU) har publicerat Troldtekts miljövarudeklarationer som är tredjepartsverifierade av en av de verifierare som är anslutna till IBU. Därmed har vi två olika externa parter som tar fram respektive verifierar våra miljövarudeklarationer, vilket ska bidra till högsta möjliga nivå av trovärdighet och giltighet.
Kan importeras i LCAbyg
Genom avtalet om ömsesidigt erkännande mellan IBU och EPD-Danmark har Troldtekts miljövarudeklarationer även publicerats hos EPD Danmark. Här är dessutom miljövarudeklarationerna tillgängliga i ett format som kan importeras direkt i det digitala verktyget i LCAbyg. Det krävs bara ett klick på ikonen för LCAbyg vid de enskilda miljövarudeklarationerna.
I praktiken innebär det att arkitekter och andra konsulter kan lägga in en viss mängd Troldtekt akustikplattor i en samlad livscykelberäkning för en byggnads miljöpåverkan. Det digitala formatet gör att man sparar tid genom att ingen manuell inmatning behövs, och dessutom minimeras risken för fel.
Ett viktigt verktyg när byggnader ska certifieras
Efterfrågan på certifierat byggande ökar, vilket bland annat syns i antalet byggnader som certifieras enligt exempelvis DGNB, LEED, BREEAM eller WELL. Här spelar miljövarudeklarationer en viktig roll. I miljövarudeklarationer dokumenteras miljöpåverkan bakom de enskilda byggmaterialen och bidrar därför med att ligga till grund för livscykelbedömningen av hela byggnaden.
I Danmark har det i Bygningsreglementet fastställts en övre gräns för koldioxidavtrycket per kvadratmeter per år i nya byggnader. Produktspecifika miljövarudeklarationer spelar också en central roll när det gäller att dokumentera koldioxidavtrycket.
Ger fullständig översikt över miljöpåverkan
Av en produktspecifik EPD framgår ett visst byggmaterials totala utsläpp och resursförbrukning under de faser av materialets livslängd som miljövarudeklarationen omfattar. Detta är bland annat:
- Koldioxidutsläpp
- Energiförbrukning
- Vattenförbrukning
- Avfallsgenerering
Dessutom berättar miljövarudeklarationen till exempel om byggmaterialets bidrag till nedbrytning av ozonskiktet, smog och försurning.
Alla miljövarudeklarationer säger inte lika mycket
Även om alla miljövarudeklarationer utgår från analysen av byggmaterialets livscykel är det inte alla miljövarudeklarationer som innehåller information om miljöpåverkan under hela materialets livslängd. Tidigare var det ett krav att miljövarudeklarationen skulle innehålla data om miljöpåverkan under materialets tidiga faser: utvinning av råvaror, tillverkning av materialet och transport till byggarbetsplatsen. Men de senare faserna – däribland byggmaterialets miljöpåverkan under användningsfasen samt när byggnaden ska rivas – dokumenterades inte i många miljövarudeklarationer.
Sedan oktober 2022 måste man i nya miljövarudeklarationer även redovisa hur byggmaterialet påverkar miljön efter avslutad användning. Därför utarbetas i dag nya miljövarudeklarationer enligt standarden EN15804+A2. Troldtekts produktspecifika miljövarudeklarationer har tagits fram före oktober 2022 enligt standarden EN 15804+A1 med en giltighetstid på fem år. För att ligga i framkant och säkerställa största möjliga transparens innehåller miljövarudeklarationerna även en mängd data gällande användnings- och avfallshanteringsfaserna. Enligt planerna kommer Troldtekt att i slutet av 2024 att lansera nya miljövarudeklarationer som har tagits fram enligt den nya standarden.
Jämför samma faser
De fem livscykelfaser som kan redovisas i en miljövarudeklaration framgår av bilden nedan och till var och en hör ett antal underfaser. Faserna A1–A3 och C1–C4 och D är obligatoriska enligt det danska Bygningsreglementet. Som framgår har vi på Troldtekt inkluderat fler faser. Ett byggmaterial kan i beräkningarna få en större miljöpåverkan ju fler faser som anges i miljövarudeklarationen. Därför är det mycket viktigt att jämföra samma faser för olika byggmaterial.
Det är också relevant att överväga om det efter monteringen av materialet behövs en efterbehandling som inte är inkluderad i livscykelanalysen. Troldtekts akustikplattor levereras målade eller omålade och kräver varken färg eller spackling efter monteringen. Därför uppstår ingen ytterligare miljöpåverkan när plattorna är monterade.
I Troldtekts miljövarudeklarationer ingår faserna A1–A3, A4–A5, B1, C1–C2, C4 och D (MND = Measurements not declared och MNR = Measurements not required).
Det är viktigt att man vid jämförelse mellan flera produkter ser till att göra en bedömning utifrån samma faser.
Hur ska tabellerna i miljövarudeklarationen läsas?
Tabellerna med resultat från livscykelanalysen är en viktig del av miljövarudeklarationerna. Här mäts materialens påverkan under de olika livscykelfaserna med olika enheter, beroende på om man tittar på koldioxidavtryck, försurning, energiförbrukning eller något annat.
- Kolumn 1 i tabellerna visar vad siffrorna uttrycker. Ett exempel är GWP som står för Global Warming Potential. Förkortningarna förklaras under varje tabell.
- Kolumn 2 visar vilken enhet som beräknat siffrorna. För GWP är enheten ”kg CO2-Eq.” som står för koldioxidekvivalenter per kvadratmeter av byggmaterialet. Siffran omfattar alla växthusgaser, och deras olika miljöpåverkan omvandlas till ett jämförbart (ekvivalent) värde.
- Av de andra kolumnerna framgår det vilken av byggmaterialets livscykelfaser som värdet säger något om.
Siffervärdena i tabellerna uttrycks med vetenskapliga tal. Det innebär att om det står E+ så ska nollor placeras efter talet, och om det står E- ska nollor placeras före (decimaltal). Slutligen betyder E+0 att talet framför är det verkliga värdet. Här visas det i tre exempel:
- 6,77E-1 motsvarar 0,677 (GWP i A1-A3)
- 4.50E+1 motsvarar värdet 45 (ADPF i A1-A3)
- 8.18E+0 motsvarar värdet 8,18 (GWP i C4)
Trä och cement i miljövarudeklarationernas koldioxidberäkning
Miljövarudeklarationerna är alltså ett bra verktyg för att få en överblick över miljöpåverkan under de olika faserna av byggmaterialets livslängd. I Troldtekt akustikplattor är råvarorna trä från danska skogar och från den danska berggrunden. Medan cementproduktionen släpper ut en del koldioxid så drar träet markant i motsatt riktning eftersom träet binder koldioxid under uppväxten. Dessutom tar cementen i Troldtekt-plattorna upp koldioxid under användningsfasen via den kemiska processen karbonatisering. Koldioxiden är lagrad i akustikplattorna tills byggnaden ska rivas.
Summan av trä och cement ger Troldtekt ett relativt lågt koldioxidavtryck under råvarufasen, och eftersom vi i produktionen i stort sett bara använder koldioxidneutrala energiformer (vindkraft och biobränsle från egen panna) är det totala koldioxidavtrycket under faserna A1-A3 lågt.
Förbränning väger tungt i koldioxidberäkningen
Troldtekt har sin produktion och huvudmarknad i Danmark, där förbränning är det officiella avfallsscenariot för cementbunden träull. Därför anger vi i förbränning vid avfallshantering i våra miljövarudeklarationer. I samband med förbränningen frigörs den lagrade koldioxiden från träet. Det innebär att majoriteten av Troldtekts koldioxidutsläpp kommer från fas C4 som omfattar tiden efter avslutad livslängd.
Som en del av Troldtekts arbete med Cradle to Cradle-principerna finns det flera modeller för att föra in akustikplattorna i nya kretslopp och ge dem en eller flera extra livscykler. Enligt planen kommer de cirkulära åtgärderna att minska koldioxidavtrycket vid avfallshanteringen och därmed ge lägre utsläpp under C4-fasen.
Du kan läsa om de olika cirkulära åtgärderna här.
De programoperatörer som hanterar utgivningen av miljövarudeklarationerna kräver att data under fas C4 beräknas utifrån nuvarande avfallshanteringsmetoder. I praktiken innebär det att C4-fasen beräknas utifrån det sätt som de upp till 50–80 år gamla plattorna av cementbunden träull avfallshanteras på i dag (förbränning), och inte på det sätt på som en ny Troldtekt akustikplatta förväntas återvinnas om 50–80 år.
Graferna visar koldioxidavtrycket från Troldtekt akustikplattor under de olika livscykelfaserna.
Under användningsfasen (fas B1) är koldioxidutsläppen negativa eftersom Troldtekt akustikplattor tar upp koldioxid via den kemiska processen karbonatisering.
Återanvändningspotentialen under (fas D) ger också ett negativt koldioxidutsläpp för Troldtekt, eftersom energin från förbränning minskar behovet av energi från fossila bränslen.
Det totala koldioxidavtrycket under produktens hela livscykel är dock positivt eftersom vi ska ange förbränning som avfallshanteringsmetod (C4).
Var uppmärksam när du jämför
När du som byggproffs jämför miljövarudeklarationer som beskriver byggmaterialets miljöpåverkan efter slutet av dess livslängd är det viktigt att jämföra utifrån rätt underlag. Medan några producenter (däribland Troldtekt) anger förbränning som avfallshanteringsmetod har andra valt att ange deponi – alltså att avfallet grävs ner.
I Danmark har vi ingen tradition av deponier som anses vara den miljömässigt sämsta lösningen, där avfall inte på något sätt tas tillvara. Dessutom kommer biogena material (t.ex. trä) att ruttna vid deponi, vilket släpper ut metan, som är en betydligt mer skadlig växthusgas än koldioxid. Ändå kan denna metod framstå som förnuftig i miljövarudeklarationerna enligt standarden EN 15804+A1 eftersom utsläppen av växthusgaser vid deponi inte behöver deklareras. Det behöver däremot utsläppen enligt den nyare standarden, EN 15804+A2.
Följ de produktspecifika miljövarudeklarationerna
Ovan har vi beskrivit den så kallade produktspecifika miljövarudeklarationen – alltså den deklaration som beskriver hur ett specifikt byggmaterial påverkar miljön.
Men om det inte finns någon miljövarudeklaration för det byggmaterial man vill använda kan man antingen välja en så kallad bransch-EPD eller räkna med generiska data från databasen ökobau.dat.
I en bransch-EPD anges ett genomsnitt för hur byggmaterial inom en viss bransch vanligtvis påverkar miljön. Det kan till exempel vara en bransch-EPD för betongelement, fönster, konstruktionsträ, tegel/mursten eller liknande. Det finns ingen bransch-EPD för produkter av cementbunden träull.
Om du har möjlighet bör du alltid välja produktspecifika miljövarudeklarationer eftersom de ger de mest exakta uppgifterna.