Så här använder du EPD i din byggnad

Miljövarudeklarationer (EPD) är ett viktigt verktyg för rådgivare och byggare som vill veta miljöpåverkan från de olika materialen i byggnaden.

Här kan du läsa hur du använder EPD och varför vi på Troldtekt fokuserar på full transparens i våra EPD.

EPD står för environmental product declaration och är ett verktyg för yrkesverksamma inom byggbranschen som behöver känna till miljöpåverkan från de olika byggmaterialen.

På Troldtekt har vi utvecklat och tredjepartsverifierat totalt fem produktspecifika EPD efter EN15804+A1, som du hittar här:

För att säkerställa att rådgivare och byggare har en så transparent databas som möjligt har vi valt att ha separata EPD för våra olika produkter snarare än att bara ha en EPD med genomsnittsvärden.

EPD gör det möjligt att göra välgrundade val

En EPD säger inledningsvis inte om ett visst byggmaterial är mer eller mindre hållbart. EPD:s styrka ligger i att det gör det möjligt för konsulten eller utvecklaren att bedöma miljöpåverkan från olika byggmaterial – och göra välgrundade val baserat på de olika uppgifterna i EPD.

Det är tillverkaren av byggmaterialet som får EPD utarbetat. Deklarationen bygger på en grundlig livscykelanalys som i Troldtekts fall har utarbetats av M.Sc Stefan E. Danielsson, som är knuten till Ålborg Portland. Det slutliga EPD måste verifieras av en oberoende tredje part innan det blir offentligt tillgängligt för byggnadsproffs. Det tyska institutet Bauen und Umwelt e.V. (IBU) har verifierat och publicerat Troldtekts EPD. Genom avtalet om ömsesidigt erkännande mellan IBU och EPD-International AB kommer Troldtekts nya EPD snart även att publiceras av EPD International.

Ett viktigt verktyg för certifierad konstruktion

Efterfrågan på beprövat hållbart byggande ökar, vilket bland annat syns i det ökande antalet byggnader som uppnår en av de erkända certifieringarna. EPD spelar en viktig roll här. Både för att den underliggande livscykelanalysen används för att bedöma hela byggnadens miljöpåverkan och för att EPD dokumenterar miljöpåverkan från de enskilda byggmaterialen.

Ger en fullständig översikt över miljöpåverkan

Ett produktspecifikt EPD visar de totala utsläppen och resursförbrukningen för ett visst byggmaterial under de faser av materialets livslängd som omfattas av EPD. Dessa inkluderar:

  • Koldioxidutsläpp
  • Energiförbrukning
  • Vattenförbrukning
  • Avfallsgenerering

Dessutom talar EPD också om byggmaterials bidrag till ozonnedbrytande, smog och försurning.

Inte alla EPD säger samma sak

Även om alla EPD baseras på analysen av byggmaterialens livscykel, innehåller inte alla EPD information om miljöpåverkan under materialets hela livslängd. Hittills har det varit ett krav att EPD ska innehålla uppgifter om miljöpåverkan i materialets tidiga skeden: utvinning av råvaror, produktion av materialet och transport till byggarbetsplatsen. De senare faserna – inklusive byggmaterialens miljöpåverkan under användningsfasen, samt när bygget ska rivas – har dock inte dokumenterats i många EPD.

Från och med oktober 2022 kommer nya EPD också att berätta hur byggmaterialet påverkar miljön när produkten inte används mer. Troldtekts produktspecifika EPD har alla utarbetats enligt standarden EN 15804, och för att säkerställa maximal transparens innehåller EPD också ett antal data om användningsfasen.

De fem livscykelfaser som kan belysas i en EPD visas i figuren nedan. Faserna A1-A3 och (från 2022) C1-C4 och D är obligatoriska, men som man kan se har vi på Troldtekt flera faser. Vanligtvis kommer ett byggmaterial att ha en större miljöpåverkan ju fler faser som rapporteras i EPD. Därför är det mycket viktigt att jämföra samma faser mellan byggmaterial.

Det är också relevant att överväga om det efter monteringen av materialet behövs en efterbehandling som inte är inkluderad i livscykelanalysen. Troldtekts akustikplattor levereras målade eller omålade och kräver varken färg eller spackling efter monteringen. Därför uppstår ingen ytterligare miljöpåverkan när plattorna är monterade.

Troldtekts EPD inkluderar faserna A1-A3, A4-A5, B1, C1-C2, C4 och D (MND = Mätningar ej deklarerade och MNR = Mätningar krävs inte).

Det är viktigt att en jämförelse mellan flera produkter är noga med att bedöma från samma steg.

Hur ska tabellerna i EDP:n läsas?

Tabellerna med resultat från livscykelanalysen är en viktig del av EPD:erna. Här mäts materialens avtryck i de olika livscykelfaserna med olika enheter, beroende på om man tittar på koldioxidavtryck, försurning, energiförbrukning eller något fjärde.

  • Kolumn 1 i tabellerna visar vad siffrorna uttrycker. Ett exempel är GWP som står för Global Warming Potential. Förkortningarna förklaras under varje tabell.
  • Kolumn 2 visar vilken enhet som beräknat siffrorna. För GWP är enheten ”kg CO2-Eq.” som står för koldioxidekvivalenter per kvadratmeter av byggmaterialet. Siffran omfattar alla växthusgaser, och deras olika klimatavtryck omvandlas till ett jämförbart (ekvivalent) värde.
  • Av de andra kolumnerna framgår det vilken av byggmaterialets livscykelfaser som värdet säger något om.

Talvärdena i tabellerna uttrycks i 10-potenser. Det innebär att om det står E+ så ska nollor placeras efter talet, och om det står E- ska nollor placeras före (decimaltal). Slutligen betyder E+0 att talet framför är det verkliga värdet. Här visas det i tre exempel:

  • 6,77E-1 motsvarar 0,677 (GWP i A1-A3)
  • 4.50E+1 motsvarar värdet 45 (ADPF i A1-A3)
  • 8.18E+0 motsvarar värdet 8,18 (GWP i C4)

Trä och cement i EPD:s CO2-räkenskaper

EPD:erna är därför ett bra verktyg för att få en överblick över miljöpåverkan under de olika faserna av byggmaterialet. I Troldtekts akustikplattor är råvarorna trä från danska skogar och cement av danska råvaror. Medan cementproduktionen avger en del koldioxid, drar träet i motsatt riktning eftersom trä binder koldioxid under uppväxten. Samtidigt innebär cementhalten i Troldtektplattorna att de absorberar CO2 under användningsfasen via den kemiska karbonatiseringen. CO2 förvaras i de akustiska plattorna tills konstruktionen ska rivas.

Summan av trä och cement ger Troldtekt ett relativt lågt koldioxidavtryck i råvarufasen, och eftersom vi nästan bara använder CO2-neutrala energiformer i produktionen (vindkraft och biobränsle från vår egen panna) är det totala koldioxidavtrycket i faserna A1-A3 lågt.

Förbränning påverkar CO2-avtryck

När en Troldtekt akustisk platta har nåt sin livslängd (efter 50-70 år) hamnar den vanligtvis på återvinningsstationen och bränns, så det bidrar med värmeenergi. I samband med förbränning frigörs den lagrade CO2 från träet. Det innebär att merparten av koldioxidutsläppen från akustiska plattor kommer från fas C4, som täcker livslängden.

Som en del av Troldtekts Cradle to Cradle-strategi pågår åtgärder för att minska koldioxidavtrycket från avfallet och därmed resultera i ett lägre utsläpp i C4-fasen. Vi lanserar bland annat ett pilotprojekt med ett antal danska kommuner för att samla in träbetongavfall från återvinningsstationer så att det kan ingå i produktionen av ny cement på Ålborg Portland – bland annat som råvara i cementen.

I EPD beräknas data baserat på aktuella rivningsmetoder. I praktiken innebär detta att C4-fasen beräknas utifrån hur träullsplattorna upp till 50-70 år ska avyttras idag (förbränning) och inte på det sätt på vilket en ny Troldtekt akustisk platta förväntas återvinnas om 50-70 år.

Graferna visar koldioxidavtrycket från Troldtekt akustikplattor i de olika livscykelfaserna.

Under användningsfasen (fas B1) är koldioxidutsläppen negativa eftersom Troldtekt akustikplattor absorberar koldioxid genom den kemiska process som kallas karbonatisering.

Återvinningspotentialen (i fas D) ger också ett negativt koldioxidutsläpp för Troldtekt.

Det totala koldioxidavtrycketunder produktens hela livscykel är dock positivt eftersom vi anger förbränning som bortskaffningsscenario (C4).

Var uppmärksam när du jämför

När du som byggproffs jämför EPD som beskriver byggmaterialets miljöpåverkan efter rivning bör du vara noga med att jämföra på rätt grund. Medan vissa materialtillverkare (inklusive Troldtekt) anger förbränning som en avfallsmetod, har andra valt att ange deponi – det vill säga att avfallet är nedgrävt.

I Danmark har vi ingen tradition av deponi, som anses vara den sämsta miljölösningen, där avfall inte alls exploateras. I EPD-sammanhang kan dock denna metod tyckas förnuftig eftersom den lagrade koldioxiden i träprodukter med denna metod inte frigörs.

På Troldtekt rekommenderar vi förbränning av gamla träbetongplattor snarare än deponi, och för att vara så transparent som möjligt anges därför koldioxidavtrycket från förbränning i våra EPD.

Satsa på de produktspecifika EPD:erna

Ovan har vi beskrivit det så kallade produktspecifika EPD – det vill säga deklarationen som beskriver hur ett specifikt byggmaterial påverkar miljön.

Men om det inte finns någon EPD för det byggmaterial du vill använda kan du antingen välja ett så kallat bransch-EPD eller räkna med generiska data från databasen ökobau.dat.

Bransch-EPD visar ett genomsnitt av hur byggmaterial i en viss bransch vanligtvis påverkar miljön. Det kan till exempel vara en bransch-EPD för betongelement, fönster, konstruktionsträ, kakel/tegel eller liknande. Till träullsprodukter finns det ingen bransch-EPD.

Om du har möjlighet bör du alltid välja produktspecifika EPD eftersom de ger de mest exakta uppgifterna. Av samma anledning måste du lägga till 10 procent till EPD-värdena om du använder en bransch-EPD i samband med certifiering av din konstruktion. Om du använder allmänna data måste du lägga till 30 procent i data.

>> Ladda ner Troldtekts EPDs