Stadslivet har flyttat till Braband
Café Europa välkomnar besökare till Gellerup och Blixens, där 1 200 personer inom primärt Århus kommun arbetar. Caféet ingår i en större rumslig kontext på entréplanet, men fungerar också som en egen, självständig oas.
På en liten ”sidogata” till Blixens stora torgplan, ”Det övertäckta stadsrummet”, hittar man Café Europa 2019, som serverar gott kaffe, kakor och lunchrätter. Disken är placerad som en ö mitt i caféområdet, och gästerna kan välja att sitta på höga caféstolar runt baren eller vid bord och stolar som arrangerats runt omkring.
Caféet drivs av Köpenhamns cateringfriman Europa 1989 Kantiner, som även har ett kafferosteri (Europa kaffe og te) i Blixens, Restaurant Blix samt en buffédel, där medarbetarna kan hämta lunch från en stor buffé.
Vid lunchtid fylls hela entréplanets torg av lunchätande medarbetare, liksom i caféet och restaurangen, där stämningen är något mer intim. Caféet ligger i ytterkanten av den stora byggnaden, och man kan komma till det både från torgplanet och direkt från gaturummet, där det också finns möjlighet att slå sig ned. På så sätt bidrar café, restaurang och kaffebar till att skapa en flytande övergång mellan ute och inne i Blixens.
Viktigt samspel
Århus kommun har uppfört det stora kontorshuset Blixens mitt i Gellerup, där det bidrar till att skapa ett annat liv i stadsdelen. Entréplanet har inretts som ett offentligt rum med betonggolv, och man har lagt vikt på att låta ute och inne flyta samman.
Byggnadens enheter har olika material på insidan som alla är mycket solida, och som ska understryka rummets karaktär av en offentlig stadsmiljö och en större mångfald. Arkitekt Mads Marquard Markersen från Arkitema berättar om valet av material:
”Det var viktigt att hitta ett tak som hade karaktär och materialmässig integritet, så att det inte försvann bland de många andra material som redan fanns på plats.
Troldtekt har en raffinerad ”råhet” över sig och en informell karaktär som inte signalerar kontorshus. Samtidigt behåller Troldtekt stadsmiljöns ”utomhuskaraktär” eftersom det är en taktyp som syns i många olika sammanhang, bland annat i ouppvärmda rum och i vanliga uterum. Till sist var också de akustiska egenskaperna viktiga för att styra ljudet i den stora ljusgården.”
