Arkitekturen sätter barn i rörelse
Hur skolorna är inredda har stor påverkan på barns aktivitetsnivå. Det visar det danska projektet Skole+ som har tittat på hur förnyelse av befintlig arkitektur främjar barns rörelse.
En av de sex skolorna i projektet är Søndervangskolen i Aarhus. Här ingår bland annat förmedlingstrappor och en rörelsebana i den nya designen.
Skolbarn i Danmark rör sig i allmänhet inte tillräckligt. Det visar en rapport från den danska myndigheten Sundhedsstyrelsen. Rapporten visar att tre av fyra av 11–15-åringarna rör sig för lite.
Sundhedsstyrelsen rekommenderar att barn är fysiskt aktiva 60 minuter per dag. Och i samband med den danska grundskolereformen beslutade man 2014 att elever i alla årskurser i grundskolan i genomsnitt bör röra sig 45 minuter varje skoldag.
Skolornas interiörer och arkitektur kan ha en positiv inverkan på hur mycket barnen rör sig. Det är slutsatsen i projektet Skole+ som har stöd från den filantropiska fonden Realdania, Lokale & Anlægsfonden och Danmarks Idrætsforbund.
Skolan kan bidra med ramar för aktivitet
I Skole+ har sex projekt illustrerat hur man kan främja rörelse genom att förnya den befintliga arkitekturen snarare än att bara bygga nytt – för att inspirera landets andra skolor.
– I Skole+ har man planerat in rörelse på helt andra sätt och på helt nya platser än vad som tidigare varit vanligt. Till exempel i korridorerna med brandmansbanor, speglar och löpspår. Det inbjuder till nya former av rörelse, och då blir det också andra och fler typer av elever som använder det, säger Gertrud Øllgaard.
Hon är antropolog och expertischef hos NIRAS som stått för utvärderingen av Skole+.
Utvärderingen av projektet visar att eleverna använder de nya lokalerna intensivt och ännu mer innovativt än planerat. De använder dem på andra sätt än väntat, och den höga aktivitetsnivån kräver anpassning för att förebygga slitage och hög ljudnivå.
– När skolbarn är aktiva och har kul så märks och hörs det tydligt. Det ställer krav på både material och inredning som måste tåla en ganska omild hantering. Samtidigt måste inramningen ofta optimeras så att den kan inrymma den högre aktivitetsnivån, säger Gertrud Øllgaard.
Mönsterexempel på en aktiv skola
En av de sex skolorna i projektet är Søndervangskolen i södra Aarhus. På tio år har skolan gått från en bottennotering avseende både betygsgenomsnitt och trivsel till att bli ett mönsterexempel på en mångkulturell dansk grundskola. Det beror i huvudsak på en förändring av pedagogiska och didaktiska metoder, men även på en omfattande renovering av skolans fysiska miljö. Bland många andra faktorer har renoveringen fokuserat på att ge barnen bättre möjligheter att röra på sig under skoldagen.
En av de konkreta åtgärderna på Søndervangskolen är förmedlingstrappor där alla elever kommer nära läraren. Samtidigt är de trappliknande podierna bra för de elever som behöver röra sig medan de löser uppgifterna. På lågstadiet har trapporna klätts med specialdesignade mattor för att illustrera en väg som inspirerar barn till lek och rörelse. På mellanstadiet har trappan utökats till en 112 kvadratmeter stor rumslösning med nischer och platåer, där man både kan samlas för undervisning, krypa runt och hitta plats för koncentration. Med referens till färgen kallas lösningen ˮdet gröna bergetˮ.
Aktivitet från A till B
Även korridorerna är ett skolexempel på hur motion och lek blivit en integrerad del av elevernas skoldag. I stället för att använda de totalt 1,2 kilometer långa korridorerna som cirkulationsyta har arkitekterna skapat en rörelsebana. Längs banan finns olika aktivitetsstationer som är anpassade för barn i den åldersgrupp som aktiviteterna riktar sig till. Banan gör det till en kul och motorisk utmaning att ta sig från punkt A till B.
– När vi tog fram aktiviteterna på rörelsebanan, utgick vi ifrån tre motivationsfaktorer för rörelse: tävling, nyfikenhet och socialitet. I omvänd ordning finns till exempel hängmattor där man kan gunga tillsammans eller sitta och småprata med kompisarna. Nyfikenheten stimuleras av stationer där barnen själva ska räkna ut hur inredning och redskap kan användas. Tävlingsinslaget ger sig självt när man släpper loss barnen på en mångsidig lek- och hinderbana, säger Martin Roald Schrøder Poulsen, arkitekt och partner på NERD architects bakom renoveringen.
Lugn och tyst lärmiljö
På en skola med hög aktivitetsnivå och mycket rörelse har det varit nödvändigt att rikta uppmärksamheten mot att skapa bra ljudmiljöer. På takytan ovanför rörelsebanan har det monterats ljusa Troldtekt akustiktak, så att eleverna kan skratta, klättra och balansera utan att störa andra. De gamla dörrarna in till klassrummen har av samma anledning ersatts av nya, ljudisolerade dörrar.
– När man skapar en bra ljudmiljö på en skola handlar det om att titta på varje enskild lokal och på det buller som kan spridas mellan rummen. Vi har jobbat mycket med differentierad akustik. Det betyder att vi har tittat på hur varje enskilt rum ska användas och sedan anpassat akustiklösningen därefter. I ett undervisningsrum ska det vara hög talåtergivning, medan det gärna får vara låg talåtergivning i ett rum för grupparbete, så att man inte störs av vad som sägs i gruppen bredvid, säger Martin Roald Schrøder Poulsen.
Utöver Troldtekt tak i naturträ som ses i skolans undervisningsrum, har det även satts upp färgade akustikplattor i svart, grönt, rött och gult i speciella lådor för klätterrep och lekredskap på rörelsebanan.
FOTO:
Martin Roald Schrøder Poulsen, arkitekt och partner på NERD architects.
