Genomtänkt arkitektur inspirerar till motion

Arkitektur kan motivera befolkningen att röra på sig mer och därmed utveckla folkhälsan i en positiv riktning.

Därför har informella aktivitetsmiljöer placerats både på gatuplan och inuti byggnaden. Karin Book forskar i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och förklarar hur arkitekter kan göra aktivitetsområden attraktiva för befolkningen. 

Idrott, rörelse och en aktiv vardag behöver inte längre vara synonymt med ett medlemskap i en lokal idrottsförening. I många städer dyker det upp informella aktivitetsmiljöer som sätter svenskarna i rörelse. Det kan vara i form av skateparker, inomhuslokaler för gatuidrott, utegym och multisportplatser. Den gemensamma nämnaren är att de här miljöerna är öppna för alla. Vissa ställen dygnet runt och året runt.

– Svenskarnas generella fysiska aktivitetsnivå avtar. En del rör sig väldigt lite. Allt färre engagerar sig i idrottsföreningar och de som gör det hoppar av mycket tidigare. Därför har kommuner och stadsplanerare ökat medvetenheten om att integrera rörelse i vår vardagsmiljö. Tidigare var fysisk aktivitet lika med fotboll, men nu har vi fått upp ögonen för aktivitet i ett mycket bredare sammanhang, säger Karin Book.

Hon är lektor i idrottsvetenskap vid Malmö Universitet och doktor i kulturgeografi med särskilt intresse för stadsplanering och -utveckling när det gäller idrott och fysisk aktivitet.

– Vi ser bland annat att offentliga platser utvecklas för att vara aktiverande. Att man skapar plats för att människor ska kunna ta sig fram till fots, på cykel och på sparkcykel i infrastrukturen. Och att man kopplar ihop människors önskan att kunna träna när det passar dem, med varierade aktivitetsmiljöer i byggnader och i gatuplan, förklarar Karin Book.

Uppmärksamhet på gränszoner

Hon har varit rådgivare i olika projekt för att säkerställa att så många som möjligt lockas att vara aktiva i de öppna träningsmiljöerna. Det är nämligen långt ifrån alla som intuitivt kastar sig in i pulshöjande aktiviteter när hela stan kan titta på. Enligt Karin Book utnyttjar män de här öppna miljöerna i större utsträckning än kvinnor. Men oavsett kön är det väldigt svårt att aktivera personer som vanligtvis inte är aktiva.

– Observationer visar att en dominerande grupp – ofta män – tar de informella aktivitetsmiljöerna i anspråk och definierar hur platserna ska användas. Därefter blir det ofta svårt för andra grupper att använda platsen på andra sätt, så om man vill ha en stor mångfald av användare måste arkitektur och inredning bjuda in till många olika aktiviteter, förklarar Karin Book.

– Det är också viktigt att vara uppmärksam på den omgivande miljön – eller gränszonerna som jag kallar dem. Staket och andra barriärer hindrar många från att ta sig in på aktivitetsområdena, så kanske den yttre delen av inomhuslokalerna för gatuidrott bör präglas av en öppen arkitektur där människor leds in i byggnaden via en aktivitet. Det kan vara basketkorgar både på utsidan och insidan av byggnaden eller en yttervägg där man kan klättra, föreslår hon.

Nyckelord i framtidens arkitektur

Även inne i byggnader kan arkitekturen användas för att motivera människor till rörelse. Karin Book förklarar att det är en trend att lägga till aktiviteter i lobbyn som sträcker sig ut mot gatan. Trappor placeras centralt, medan hissar döljs på mindre synliga platser.

– När städerna förtätas och det blir mindre plats att bygga på, kommer vi att se fler lösningar som integrerar idrott och rörelse i byggnadsmiljön. Det kommer att bli ökat fokus på en effektiv användning av byggnadsbeståndet och integration, eftersom det är lättare att vara aktiv om det kan ske i en byggnad som man ändå befinner sig i, säger Karin Book.

Hon berättar om olika idrottslokaler fördelade på flera våningar i samma byggnad i stället för separata anläggningar för olika idrottsgrenar – och idrottsparker på hustaken i städerna blir också allt vanligare.

– Mångfunktionalitet, öppenhet och innovation är viktiga faktorer om vi vill ha mer motion och rörelse, och om vi ska kunna utveckla aktivitetsmiljöer som understödjer den här ambitionen, säger Karin Book.

Kännetecken på en bra aktivitetsmiljö:

  • Tillgänglighet
  • Flexibilitet
  • Mötesplats för alla
  • Inbjudande och bekväma gränszoner
  • Rörelseområden – spontan idrott och organiserad träning
  • Grönt och hållbart

FOTO: 
Karin Book, Lektor i idrottsvetenskap vid Malmö Universitet.