Omvandling av KB32: Från stadens fulaste byggnad till prisbelönt arkitektur
I stället för att riva och bygga nytt blir det i Köpenhamn allt vanligare att omvandla byggnader, så att de kan fortsätta användas i många år framöver. Ett exempel är KB32 på Kalvebod Brygge, där Vilhelm Lauritzen Arkitekter har hållit i trådarna. Läs vad den ansvarige arkitekten har att säga om deras inställning till ombyggnationer.
DSB:s tidigare godsmagasin, KB32 på Kalvebod Brygge i Köpenhamn, sågs tidigare som en av Köpenhamns fulaste byggnader. Men det var innan denna enorma fastighet från 1967 fick en grundlig renovering, där i stort sett bara betongkonstruktionerna, taket och bottenvåningen har bevarats.
I dag erbjuder den tidigare så föraktade byggnaden attraktiva kontorsmiljöer för cirka tusen personer, med både Rigsarkivet och Poul Schmith/Kammeradvokaten som hyresgäster.
KB32 utsågs till ”Årets kontorsbyggnad 2022” och är dessutom nominerad till ett arkitekturpris som delas ut av Köpenhamns kommun.
Ombyggnationer kräver större kreativitet
Vilhelm Lauritzen Arkitekter har ritat KB32 under ledning av Simon Svensson, arkitekt och partner. Samma arkitektbyrå står även bakom Shellhuset, som precis är färdigrenoverat, och Danmarks Akvarium i Charlottenlund, som ska byggas om till kulturhus.
– Jag tycker det är mycket roligare med ombyggnationer än att rita helt nya projekt där kunderna får exakt vad de vill ha. När en byggnad ska omvandlas krävs det större kreativitet. Man måste lära känna byggnaden på djupet för att hitta de bästa lösningarna, säger Simon Svensson, arkitekt och partner på Vilhelm Lauritzen, och fortsätter:
– Även om man tvingas kompromissa är ombyggnationer något jag verkligen brinner för, eftersom det är givande både för mig som yrkesman och för branschen i stort.
Vilka kvaliteter ska bevaras?
Simon Svensson berättar att det är viktigt att titta på byggnadens ursprungliga ritningar för att förstå vad tanken var från början. Byggnaden kanske till exempel skulle användas som restaurang, även om planerna aldrig blev verklighet. Eller så kanske huvudentrén har flyttats för att få en ”finare” adress, även om det inte känns logiskt för byggnadens orientering.
– Det handlar om att gå på djupet och lyfta fram husets inneboende kvaliteter – även om man ibland väljer att göra ganska stora förändringar. Det viktiga är att man har respekt för såväl ursprungliga som befintliga funktioner.
Utgångspunkten kan självklart vara väldigt olika från byggnad till byggnad:
– Det viktiga är att man har en väl genomtänkt plan, så att byggnaden håller och fungerar i många år framöver. Därför är det viktigt att ta reda på vilket skick byggnaden befinner sig i. Räcker det att renovera och komplettera befintliga delar eller krävs det mer omfattande åtgärder för att uppfylla kraven på funktion och material?
Ska kunna stå i 100 år
När byggherre och arkitekter tar sig an en ombyggnation finns det flera grundläggande saker att tänka på, förklarar Simon Svensson. Det gäller även området runt själva byggnaden. Är fastigheten k-märkt eller finns det andra krav på exempelvis materialval?
– Vissa byggnader har redan 50 år på nacken, och de nya materialen måste hålla länge och tåla att användas. En gipsvägg kan till exempel få repor och behöver kanske målas om flera gånger de närmaste 20 åren. Därför är det viktigt att arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
Hållbarhet och sunt förnuft är viktiga aspekter, eftersom även renoveringar ger upphov till koldioxidutsläpp. Men dessa frågor har inte alltid stått i fokus.
– Historiskt sett har den danska byggbranschen strävat efter hållbarhet, men under en period när det byggdes mycket valde man ibland att skapa något som kändes kul för stunden i stället för att satsa på mer hållbara lösningar. Tack och lov har fokus på senare år flyttats tillbaka mot mer värdeskapande faktorer som material och hantverk av hög kvalitet. Det är funktioner som inte kan automatiseras, säger Simon Svensson.
KB32: Från godsmagasin till kontor
I vissa fall är det bara byggnadens interiör som behöver uppdateras. Men ibland – som för detta 180 meter långa godsmagasin – krävs det mer än så.
– Fasaden hade inte tillräckligt bra isolering och ljuddämpning för att skapa rätt förutsättningar invändigt. Därför byggdes en ny fasad, med visionen att byggnaden ska kunna upplevas både på håll och nära inpå. Om läget hade varit ett annat och det inte hade funnits flera stora byggnader runt omkring, skulle vi nog ha tänkt annorlunda, förklarar Simon Svensson.
Eftersom man hade den befintliga byggnaden att utgå ifrån var det mycket enklare för de blivande hyresgästerna att föreställa sig hur slutresultatet skulle bli, jämfört med projekt där man bygger nytt från grunden.
– Takhöjden är byggnadens stolthet. Stilen kombinerar modern design med industriella och robusta inslag. Byggnaden har patina och historia, så det märks att den har använts, säger Simon Svensson.
Till KB32 har man också valt både svart- och vitmålade Troldtekt akustiktak som dels passar bra ihop med det råa uttrycket, dels säkerställer en behaglig akustik i kontorsmiljöerna och konferenslokalen, där många personer befinner sig samtidigt.
Ombyggnationer allt vanligare
I Köpenhamn pågår många byggprojekt, varav flera är ombyggnationer i större eller mindre skala. Så här säger Simon Svensson om Shellhuset, som Vilhelm Lauritzen Arkitekter också står bakom:
– Det har varit en mer varsam omvandling, eftersom byggnaden är mindre och används på ett annat sätt. Förändringarna är inte lika tydliga, men det krävdes en modernisering för att få bort de befintliga cellkontoren, arkivhyllorna och cigarrskåpen. Därför har man snarare fokuserat på mindre åtgärder invändigt.
Han berättar att processen har varit ungefär densamma som för KB32, eftersom syftet har varit att förändra byggnadens funktion. Akvariet, som ska byggas om till kulturhus, är dock k-märkt, vilket ställer helt andra krav och gör arbetet mer komplicerat.
Läs mer om KB32 och se fler bilder.
Läs hela vårt tema om Köpenhamn som världens arkitekturhuvudstad.
