Stadsarkitekten: Köpenhamn strävar efter hållbar kvalitet
UNESCO har utsett Köpenhamn till världens arkitekturhuvudstad 2023. Men vad kännetecknar egentligen den danska huvudstaden nu och i framtiden? Läs intervjun med Camilla van Deurs, Köpenhamns stadsarkitekt. Hon lyfter bland annat fram hållbar kvalitet som en central fråga för stadens arkitektoniska utveckling.
I januari utsåg UNESCO Köpenhamn till världens arkitekturhuvudstad 2023, och firandet inleddes officiellt vid en öppningsceremoni den 17 januari, bland annat med ett tal av kronprins Frederik, som är protektor för arkitekturåret.
Det här är andra gången som UNESCO utnämner en stad till ”World Capital of Architecture”, vilket sammanfaller med att staden i fråga utses till värd för den internationella arkitektföreningen UIA:s världskongress.
Kongressen hålls den 2–6 juli 2023 på olika platser runt om i Köpenhamn och årets tema är hållbar arkitektur. Det är världens största kongress i sitt slag med upp till 10 000 deltagare från branschen och talare som EU-kommissionären Margrethe Vestager, topparkitekten Bjarke Ingels och den tidigare EU-kommissionären Connie Hedegaard från Danmark, men även internationellt kända arkitekter och forskare.
Nutida och framtida arkitektur
Den första arkitekturhuvudstaden som utsågs av UNESCO var Rio de Janeiro (2020), men covid-19 satte stopp för festligheterna och alla evenemang hölls digitalt.
– Den här gången kan vi röra oss fritt i staden för att lära oss mer och undersöka på egen hand. Och vi kan göra det tillsammans med lokalbefolkning och turister – såväl privatpersoner som byggproffs. Jag hoppas att besökarna ska få uppleva allt ifrån historiska palats till allmänna byggnader och skolor från 1970-talet, säger Camilla van Deurs, stadsarkitekt i Köpenhamns kommun.
”Världens arkitekturhuvudstad 2023” är ett samarbete mellan Wonderful Copenhagen, Arkitektforeningen, Köpenhamns kommun, Bevica Fonden och omkring 120 övriga partners.
– Det blir massor av evenemang, rundvandringar och föreläsningar som på olika sätt tar upp hur vi kommer att leva i framtiden. Längs hamnen kommer det till exempel att finnas en rad paviljonger som informerar om hur man kan bygga med lågt koldioxidavtryck, säger Camilla van Deurs.
Även om Köpenhamn officiellt innehar titeln som arkitekturhuvudstad ända fram till 2025, har kommunen bestämt sig för att koncentrera firandet till 2023, och under hela året kommer över 300 evenemang att genomföras.
2026 lämnas stafettpinnen över till Barcelona.
Köpenhamn som testlabb
Camilla van Deurs betonar vikten av att locka ledande aktörer inom arkitektbranschen till Köpenhamn i samband med världskongressen:
– Vi vill få igång en dialog genom att ställa vår stad till förfogande som ett slags ”testlabb” för både danska och utländska branschaktörer. Vi hoppas kunna få konkreta förslag på hur vi ska bygga klimatsmart i framtiden – med tanke på Köpenhamns ambitioner om att bli en klimatneutral stad. Dessa erfarenheter kommer även att gynna övriga delar av Danmark.
Hon tillägger att arbetet är kopplat till kampanjen Byens Sjæl från 2022, där Köpenhamnsbor kunde nominera byggnader värda att bevara – inte nödvändigtvis på grund av deras storslagna arkitektur, utan för deras betydelse för stadens historia och de människor som dagligen använder dem.
Mer kvalitet och återvinning
Camilla van Deurs berättar att intresset för hållbar kvalitet generellt har ökat inom arkitektbranschen. Prestigefyllda byggnader ska inte längre fokusera enbart på estetiska ideal, utan dessutom uppfylla högre kvalitetsmässiga krav. Även om det till exempel är populärt med platta tak, så är detta inte en särskilt lämplig konstruktion i danskt klimat.
– Byggprojekt tar lång tid att genomföra. Det som diskuteras idag kanske står klart först om tio år. Därför är det inte säkert att pågående projekt representerar de gröna tankar och idéer vi har idag. Den senaste tiden har det byggts mycket, och aktiviteten kommer att vara fortsatt hög. Men av alla byggprojekt i Köpenhamn är det faktiskt bara fem procent som är nybyggnationer, eftersom vi i allt högre grad omvandlar och återanvänder byggnader, berättar Camilla van Deurs.
Det finns dock en baksida:
– När man bygger om och återanvänder material får byggnaden ett annat uttryck, och vi måste vara beredda att se arkitekturen ur ett nytt perspektiv. Är det till exempel acceptabelt med olika typer av dörrar i en byggnad? frågar hon och tillägger:
– Cirkulära byggmaterial kan skapa många vackra och sinnliga upplevelser. Arkitektbyråerna GxN, Lendager och Vandkunsten har visat bra exempel på detta, men vi måste också vara medvetna om att cirkulära byggmetoder ofta förändrar byggnadens utseende.
Kvalitet i vardagen
På frågan om vad som är unikt för Köpenhamns arkitektur och vad hon hoppas att besökarna ska ta med sig från den danska huvudstaden, svarar Camilla van Deurs:
– Vi är en liten storstad som länge har fokuserat på kvalitet i vardagen – till exempel genom att utöka antalet cykelbanor och bygga förskolor med optimalt dagsljusinsläpp. Därmed skapas ett mjukare och mer upplevelsebaserat stadsrum, och detta är något som andra länder med liknande värderingar har börjat satsa på först de senaste fem till tio åren.
– Men det betyder inte att vi ska vara nöjda och luta oss tillbaka. Det finns fortfarande massor att göra vad gäller exempelvis ökad biologisk mångfald, bilfria zoner och elbilar. Därför är det också en fantastisk möjlighet att få ta del av besökarnas erfarenheter när vi nu har utsetts till arkitekturhuvudstad och värd för UIA:s världskongress.
Läs mer om Världens arkitekturhuvudstad 2023 och se programmet här