Bättre kontorsmiljöer med neuroarkitektur

– Under min utbildning på Politecnico di Milano pratade vi aldrig om hur vår hjärna reagerar på den byggnad vi befinner oss i. De som undervisade oss la större vikt vid kompositionen av rummet och att hitta och skapa skönheten. Efter utbildningen har jag börjat uppmärksamma forskningen som till exempel dokumenterar att utrymmen med högt i tak gör oss mer kreativa och gör att vi klarar att tänka abstrakt, förklarar F&U-arkitekten på företaget CEBRA Architecture, Klaudio Muca.

Klaudio Muca argumenterar inte mot att sträva efter skönhet i arkitekturen, men han ser gärna en diskussion mellan den subjektiva och intuitiva inställningen till ämnet som hans lärare i Milano var stod för.

– Om vi kan bevisa det och se mer konkret vad som fungerar i en byggnad kommer det att vara till nytta för arkitekter och arkitekturen i allmänhet. På så sätt kan vi vara målinriktade och medvetna i de verktyg vi använder i arkitekturen, säger han och tillägger att neuroarkitekturen fokuserar på hur alla de icke påtagliga delarna av en kontorsbyggnad påverkar oss i arbetsdagen – till exempel ljus, ljud, luft och sociala interaktioner.

Metoden att använda insikter från hjärnforskning för att skapa bättre byggnader har fått namnet neuroarkitektur, och det är ett av de områden som intresserar Klaudio Muca och kollegorna på CEBRA Architecture – inte minst när det gäller inlärningsmiljöer som skolor och kontorsbyggnader.

Välmående per kvadratmeter

Klaudio Muca betonar att det till skillnad från skolbyggnader inte finns mycket forskning om hur byggnadsinredningen påverkar produktiviteten eller medarbetarnas välbefinnande. Han och CEBRA Architecture talar sig varma för introduktionen av en ny mätparameter för kontorsbyggnader:

–   När det gäller kontorsbyggnader vill vi gärna prata om välbefinnande per kvadratmeter istället för kostnader per kvadratmeter eftersom vi vet att 90 procent av ett kontorsföretags kostnader är medarbetarna. Om vi fokuserar på medarbetarnas välbefinnande kommer det alltså automatiskt att gynna företaget. Därför måste arkitekturen skräddarsys för medarbetarna, säger han.

Men det är lättare sagt än gjort:

 – Vi har olika personligheter och reagerar olika på stimuli. Vissa reagerar mycket lätt på buller och blir mycket lätt störda, medan andra enkelt kan stänga ute det och fortsätta arbeta. Därför vill jag gärna prata om att erbjuda en palett av rum där olika typer av medarbetare kan arbeta, säger han.

För att få en bättre uppfattning om hur kontorsdesignen påverkar medarbetarnas produktivitet och trivsel använder CEBRA Architecture frågeformulär. Men arkitektbyrån har även utvecklat ett digitalt verktyg som gör det möjligt att kartlägga var de anställda arbetar bäst och omvänt var de störs mest av buller och där man eventuellt behöver arbeta mer med att skapa bra akustik. 

Det moderna kontorets utmaningar

Enligt Klaudio Muca kämpar generellt sett många moderna kontor särskilt med två centrala utmaningar:

 – Den ena utmaningen är att många kontor saknar utrymme för fokuserat arbete – alltså arbete som kräver koncentration. Öppna kontorslandskap har många fördelar och vi argumenterar inte för att vi ska gå tillbaka till enmanskontor eller bås, men många medarbetare klagar på buller i de öppna kontorslandskapen. Detta är därför det vi först tar i beaktande när vi ska designa kontor, förklarar han.

Han tillägger att det tar i genomsnitt 23 minuter för en person att återfå fokus efter ett avbrott, och därför prioriterar Klaudio Muca och CEBRA Architecture att planera in rätt mängd ”tysta områden” i en kontorsbyggnad.

Den andra stora utmaningen i moderna kontorsbyggnader är enligt Klaudio Muca att hitta rätt balans i de sinnesstimuli som man utsätter medarbetarna för.

 – Jag har undersökt många amerikanska kontorsmiljöer där kulturen är något annorlunda än här hemma. Den är väldigt energisk och det surrar av baristas och caféområden och kan ibland kännas som ett fitnesscenter, berättar han. Här är filosofin att en energisk och snabb miljö påverkar medarbetarnas produktivitet positivt, men det är inte alltid så:

– En viss mängd sinnesstimuli kan vara bra, men det är inte bara ”ju mer desto bättre”. Det är som en kurva där produktiviteten sjunker efter en viss punkt om det blir för mycket oro, förklarar han.

Det är inte så svårt

Till att börja med kan det verka avskräckande att höra om behovet av att ta hänsyn till medarbetarnas olika temperament och tolerans för buller om man är ett företag som bara vill inreda ett kontor. Men Klaudio Mucas budskap är tydligt:

 – Det är faktiskt inte så svårt. Man måste bara se till att hitta rätt balans mellan områden som har inretts för fokuserat arbete och områden som kan vara mer dynamiska, säger han. Här nämner han forskningen som visar hur hjärnforskning har visat hur takhöjden kan påverka vår kreativitet – grovt sagt blir vi mer kreativa med högre tak, medan vi blir mer praktiska och jordnära med lägre takhöjd. Samma sak gäller för ljuset:

 – Forskning om ljusets kvalitet visar att det inte alltid handlar om att få in så mycket ljus som möjligt i kontorsbyggnader. Tyska undersökningar har visat att ett lite mörkare och mindre rum kan främja kreativiteten eftersom medarbetarna känner sig mindre övervakade och utsatta, förklarar Klaudio Muca.

Han betonar också att kontorsdesign ska ta hänsyn till det som kallas ”aktivt lärande”, som både handlar om att skapa utrymmen där medarbetarna kan fördjupa sig vid sina egna skrivbord och om att skapa sociala utrymmen som exempelvis mötesrum:

– Vi strävar efter att inreda mötesrum där människor kan se varandra i ögonen – till exempel genom att ha ett runt mötesbord istället för ett avlångt, så att vi undviker att skapa en hierarki med placeringen vid bordet, säger han.

CEBRA Architecture arbetar också med att låta naturen spela en roll i kontorsbyggnader. Bland annat genom så kallad Biofilt design  - ett tillvägagångssätt som försöker knyta byggnadens invånare närmare naturen genom att införliva naturliga element och processer i byggnadsmiljön. Det kan handla om att använda naturliga material som trä och sten, införliva växter, vattenfunktioner och maximera det naturliga ljuset. Målet är att förbättra trivsel och produktivitet genom att skapa en visuellt stimulerande och återställande miljö.

Man kan även efterlikna människors förtida liv i naturen:

 –   Att införliva naturen i kontorsbyggnader handlar inte bara om att ha växter och utsikt över det gröna utomhus. Det hänger även samman med människors förtida liv som jägare och samlare i naturen. I kontorsbyggnader handlar det om att skapa båda ställena, där man känner sig trygg och skyddad, men även att skapa en bra utsikt. Så vi arbetar med att se till att medarbetarna har ryggen fri och samtidigt se framåt. Det ger en känsla av trygghet, säger han. Teorin heter ”Prospect and refuge” och kommer från landskapsarkitekturen. 

Slutligen påpekar Klaudio Muca att kontorsdesign ska främja rörelse för de anställda. Både för att rörelse bevisligen hjälper kognitiva processer och förebygger sjukdomar förknippade med alltför stillasittande arbete, men även av en annan och viktigare anledning för företagen:

 –  Sociologen Mark Granovetter har framhävt betydelsen av de så kallade ”svaga förbindelserna” på vår arbetsplats. Alltså de kollegor som vi inte tillbringar så mycket tid med i vardagen. Enligt forskningen kan dock de här kollegorna ha stor betydelse för vår förmåga att tänka kreativt och få nya idéer, och därför måste vi designa kontor som gör det lättare att mötas över hela företaget, säger Klaudio Muca. Här lyfter han fram trappor som kan utformas så att människor kan stanna och prata med varandra när de stöter på varandra.