Innovation gör bra lösningar ännu bättre
Innovation är en naturlig del av arkitektyrket och arkitektens arbetsmetoder. Det menar Lone Wiggers, partner i arkitektfirman C.F. Møller.
En grundsats för företaget är att alla nya designlösningar ska innehålla innovation, vilket dock alltid måste utföras med omsorg och respekt för befintliga lösningar, byggnadens karaktär och byggherrens ambition att bryta ny mark.
När arkitekterna hos C.F. Møller arbetar med innovation, är det sällan det går till som i Bamseserien, där Skalmans ohämmade kreativitet, vilda idéer och enorma uppfinningsrikedom brukar ge upphov till nya, fantastiska föremål. I stället handlar det om att förändra befintliga lösningar och standarder, och ge dem en ny dimension så att saker och ting blir allt smartare och bättre.
– Vårt credo är att varje ny design ska innehålla ett visst mått av innovation. Men det betyder inte att vi varje gång ska skapa helt nya saker, så att byggnaden fylls med idel oprövade lösningar och nya inslag. Hur vi tar oss an innovationsbiten beror till stor del på byggherrens ambitioner om att bryta ny mark och sätta nya standarder. Byggherrar som utgår från ett långsiktigt allmänintresse, till exempel Realdania, har ofta ett större intresse av innovationer och lösningar som på sikt kan komma allmänheten till del, säger Lone Wiggers, arkitekt och partner i C.F. Møller.
Arkitektoniska grepp banar väg för innovationer
Att arbeta strukturerat och målinriktat med innovation faller sig naturligt för de flesta arkitekter, som följd av utbildning, kompetens och arbetsmetoder, menar Lone Wiggers.
– Formgivning och tredimensionellt helhetstänkande är en del av alla traditionella arkitektutbildningar. Arkitekter ska vara bra på att skapa former och lösningar utifrån ett teoretiskt program som existerar endast i form av text på ett papper. I egenskap av formgivare är arkitekter därför ofta bra på att visualisera nya sätt att göra saker på, säger Lone Wiggers och fortsätter:
– Inom arkitektur brukar man tala om en huvudidé. Huvudidén kan vara till exempel en funktion, en placering, en form eller ett materialval, som är utgångspunkten för hela byggnaden. Och i regel brukar huvudidén innebära att enskilda komponenter, exempelvis ett skrivbord eller ett burspråk, måste ges en helt ny, tidigare oprövad utformning.
Nytänkandet sprider sig i värdekedjan
Ofta kan de nya komponenterna ge upphov till att innovationen sprider sig, från arkitektens design, till entreprenören och materialleverantören.
– Generellt är leverantörerna mycket bra på att uppfatta arkitektens önskemål och föreslå förbättringar, eftersom de är väl förtrogna med komponenternas och materialens egenskaper och möjligheter. Att flera starka hjärnor med olika fackexpertis sätter sig ner och tillsammans diskuterar och ifrågasätter befintliga lösningar på det här sättet, är ett mycket vanligt sätt att få fram innovationer. Och sedan uppkommer ju alltid frågan om de nya lösningarna kan tillverkas med befintlig teknik. Detta kan inspirera till nya maskininställningar eller inköp av ny utrustning, säger Lone Wiggers.
En smart byggnad för smarta hjärnor
I många fall är ekonomi och effektivisering viktiga drivkrafter för innovationer: Man vill ha högre kvalitet till lägre kostnad. Men även andra aspekter, så som klimatförändringar, energieffektivitet, arbetsmiljö och samhällsmässiga frågor, kan driva innovationer. Ett bra exempel är Mærsk-tornet, Köpenhamns universitets nya byggnad.
– Mærsk-tornet är en smart byggnad för smarta hjärnor. I tornet arbetar forskare från många olika fackområden, och för laboratoriearbetets skull krävs det att byggnaden varje halvtimme transporterar en luftvolym lika stor som i Wembley Stadion, säger Lone Wiggers.
– Trots det har byggnaden extremt låg energiförbrukning, eftersom man har kombinerat funktioner och utrustning på nya sätt. Samtidigt är byggnaden utformad för att erbjuda flexibilitet, med en ny sorts intelligenta fasader, inredning som inbjuder till socialt interagerande och kunskapsutbyte mellan de olika fackgrupperna samt en utformning som skapar nya förbindelser med omkringliggande stadsdelar. Detta ger ett mervärde, till gagn för både användarna och det omgivande samhället, säger Lone.
OM C. F. MØLLER
- C.F. Møller är en av Skandinaviens främsta arkitektbyråer, och levererar prisvinnande projekt i Norden och resten av världen sedan 90 år tillbaka.
- Företaget grundades 1924 och har idag ca 350 medarbetare.
- C. F. Møller har kontor i Århus, Köpenhamn, Ålborg, Oslo, Stockholm och London.