Så får vi bättre skolbyggande efter coronapandemin
Coronapandemin har slagit hårt mot skolundervisningen och krävt tillfälliga lösningar. Men nya skolor är utformade för att kunna hantera pandemier bättre.
Det är bedömningen från Marie Berg, som ansvarar för nybyggnation av skolor i Göteborgs Stad.
Och en dansk arkitekt ger förslag på förbättringar som kan rusta skolorna för framtida pandemier.
De flesta av oss är överens om de negativa konsekvenserna av coronapandemin när det gäller skolundervisningen. Barn och ungdomar har suttit ensamma framför datorn medan skolorna varit stängda. Digital undervisning har inte varit en tillfredsställande ersättning för undervisning på plats i skolorna. Och många elever har halkat efter.
Men kommer coronapandemin att påverka hur vi bygger skolor i framtiden?
– Det är fortfarande för tidigt att säga om coronapandemin kommer att påverka hur vi bygger skolor här i Sverige. Min omedelbara bedömning är att det inte får så stor betydelse som man kan tro, säger Marie Berg, projektledare på Göteborgs Stad och ansvarig för byggandet av nya skolor.
Hon betonar att den svensk skolan absolut inte har varit väl rustad för att hantera en global pandemi. Till exempel har de flesta skolor kämpat för att installera lämpliga utrustning för handtvätt och handsprit.
Men Marie Berg menar att skolbyggandet i Sverige gick i en mer pandemisäker riktning redan innan pandemin:
– När det gäller de nybyggda skolorna gick trenden här faktiskt redan mot att skapa bättre toalett- och hygienförhållanden, säger hon och nämner den relativt nya Lundbyskolan i Göteborg som exempel, där matsalen har utformats så att det är lätt att desinficera den innan eleverna kommer in.
Olika lärutrymmen och digital beredskap
På samma sätt gick skolbyggandet redan före pandemin mot att utforma skolor med många olika lärutrymmen för eleverna.
– På så sätt blir det också lättare att i framtiden flytta undervisningen någon annanstans i skolan och utnyttja platsen bättre, så att eventuella distanskrav kan uppfyllas, säger Marie Berg.
Redan innan pandemin började skolbyggandet anpassas mer för ökad användning av digital undervisning.
– I alla administrativa rum installerar vi nu storbildsskärmar så att vi kan ha Teams-möten eller digital undervisning. Ett annat exempel är våra lokaler för hem- och konsumentkunskapsundervisning. Här har vi både elevkök och ett demonstrationskök där läraren kan visa. I dessa demokök har det traditionellt funnits en spegel så att eleverna kan se vad läraren gör, men man kan även montera en kamera så att eleverna kan följa med via datorn, förklarar Marie Berg.
Hon tillägger att åtgärden både är bra om elever skulle vara hemma på grund av smittorisk eller om någon är hemma på grund av skoltrötthet.
Erfarenheter från Danmark: Önskelista för coronasäkra skolor
I Danmark har coronapandemin avslöjat brister i det sätt som många skolor är inredda. Det menar Britta Hjuler, arkitekt MAA och delägare på Pluskontoret Arkitekter A/S. Hon har många års erfarenhet av barn och lärande. Enligt henne bör både framtida skolrenoveringar och nybyggda skolor ta höjd för ett antal faktorer.
#1 Bättre hygienförhållanden
Redan före pandemin nämndes ofta dåliga toalettförhållanden i arbetsmiljömätningar bland elever på skolorna. Pandemin har visat på vikten av hygienen på skolorna. Det måste finnas goda möjligheter till handtvätt, precis som ett bra inomhusklimat också är viktigt:
– Den danska hälso- och sjukvårdsmyndigheten rekommenderar en toalett per 10–15 elever, beroende på årskurs. Tyvärr uppfyller den nuvarande verkligheten i många skolor varken inomhusklimatet, hygienen eller toalettkapaciteten, säger Britta Hjuler.
#2 Mer undervisning utomhus
Under pandemin har de flesta skolor tvingats flytta en del av undervisningen utomhus. Det har både bokstavligen och bildligt sett gett en frisk fläkt i undervisningen, men enligt Britta Hjuler kan skolorna bli bättre på att ställa i ordning utrymmena utomhus:
– Det måste finnas naturliga mötesplatser utomhus. Det är viktigt att ha skydd och lä, en arbetsyta och möjlighet att samlas och stanna längre stunder som en avskärmad bas för utomhusundervisningen. På så sätt kan uterummen bli en lika integrerad del av skolan som klassrummen, säger hon.
#3 Rum för varierad undervisning
Det har länge funnits en önskan om att hitta alternativ till det klassiska klassrummet. Inte minst för att forskning visar att barn trivs bättre och lär sig mer om de inte måste sitta på en stol och få katederundervisning hela dagen. Pandemin har bara gjort detta behov ännu tydligare, säger Britta Hjuler:
– En differentierad lärmiljö möjliggör teamdelning, differentierad, ökad vuxenkontakt där behovet är som störst, fördjupning och socialt lärande som grupparbete och kollegialt lärande, säger hon.
#4 Skapa utrymme för digital undervisning
Att undervisa framför datorn står nog många elever upp i halsen, men med pandemin på avstånd kommer den digitala undervisningen att återfå sitt berättigande, säger Britta Hjuler:
– Digital undervisning har visat sig vara ett välfungerande verktyg och ett bra komplement till närundervisning. Det kommer förmodligen inte att vara digital gemensam undervisning som vi kommer att se, men vi kommer inte undan datorn som ett verktyg för fördjupning, träning, projektuppgifter och presentation. Därför måste det finnas platser för fördjupning och projekt. Och skolorna behöver massor av eluttag, nätverksåtkomst och skärmar för uppkoppling så att datorn kan integreras i flera lärformer, säger hon.
BILD:
Britta Hjuler, arkitekt och delägare på Pluskontoret Arkitekter A/S.