Milstolpe: Materialpasset samlar all produktinformation på ett ställe

Skapa transparens, spårbarhet och ge tillgång till specifik information för ett byggmaterial – detta är syftet med det nya materialpasset som har utvecklats genom ett brett branschsamarbete. Satsningen ska bana väg för att göra byggandet cirkulärt. Läs intervjun med två nyckelpersoner bakom utvecklingen av materialpasset.

Photo: Maria Sattrup

Det är få som skulle köpa livsmedel eller vårdprodukter som inte är deklarerade. Men detsamma gäller inte för många av de material som används i byggnader där vi vistas den största delen av tiden.

Materialpasset visar digital information om vad byggmaterialen innehåller, och på så sätt kan rådgivare välja rätt material och förhindra att man väljer oönskade kemikalier till bygget. Anna-Mette Monnelly är Sustainability Director hos NREP. Hon har spelat en central roll i utvecklingen av materialpasset.

– Materialpasset är avgörande för att kunna följa EU:s systematik då det säkerställer dokumentation, transparens och spårbarhet. Nyckeln till framgång är att det blir en standardrutin att använda materialpasset för att söka kunskap om en given produkt och att det används för att göra skillnad jämfört med hur vi använder material idag, säger hon och fortsätter:

– De senaste åren har man börjat fokusera mer på CO2-avtryck, vilket är bra, men hållbarhet är mycket mer än så. Ett material med lågt CO2-utsläpp kan ha andra oönskade effekter. Därför måste vi känna till och förstå hela värdekedjan. Genom att använda hälsosamma produkter i en cirkulär ekonomi kan man skapa en verklig förändring, men utmaningen ligger i första hand i att få fram information. Först därefter kan vi ändra praxis.

Tillsammans med en livscykelanalys för en byggnad (Building LCA) är förhoppningen att materialpasset ska göra det möjligt för branschen att upprätta en gedigen klimatredovisning för ett projekt.

Ett brett branschsamarbete

Det nya materialpasset lanserades på Circular Build Forum i mitten av januari 2023 och även om det fortfarande behöver göras justeringar är portalen – som för övrigt är gratis att använda – nu tillgänglig för allmänheten.

Utvecklingen av materialpasset startade i samband med Sustainable Build 2015, där hela branschen var samlad.

– Vi samlade de parter som ville arbeta vidare med ett materialpass. Troldtekt, som ligger i framkant när det gäller dokumentation, var också med från start. Trots att vi är många, har samarbetet fungerat bra hela vägen tack vare kunniga, driftiga och pålitliga människor, säger Anna-Mette Monnelly.

Troldtekt har varit med i arbetsgruppen bakom materialpasset och har därmed bidragit till processen och testat programvaran. Följande andra företag och branschorganisationer har deltagit: Bygherreforeningen, Danske Byggecentre, Henning Larsen, Lendager Group, Molio, NCC, NREP och SundaHus.

Grundejernes Investeringsfond, Boligfonden Kuben och Danske Byggecentre har stöttat projektet ekonomiskt sedan 2019.

Byggnader ska ses som materialbanker

Jan Boström, chef för Sustainability Business Development på svenska SundaHus/iBinder Group, har också spelat en viktig roll i utvecklingen av materialpasset. Han berättar om ett stort intresse från flera olika aktörer i byggbranschen. Men även leverantörer av byggmaterial har, liksom Troldtekt, valt att skapa ett materialpass för sina produkter.

– Byggbranschen står för en stor del av samhällets resursutnyttjande och utsläpp av växthusgaser. För att verkligen förändra det måste vi börja se byggnader inte enbart som större eller mindre resurskonsumenter, utan som materialbanker där byggmaterial kan användas en tid och sedan återanvändas på andra ställen till samma värde, säger Jan Boström och tillägger:

– En förutsättning för att komma dit är tillgång till relevant information om byggmaterial – både nu och när det är dags att återanvända dem. Det löser materialpasset och jag hoppas att det kommer att ta hela branschen ett steg närmare att bli verkligt hållbar.

Information ska bana väg

Även om det påminner om andra standarder innehåller materialpasset data som inte finns i varken EPD:er, säkerhetsdatablad, prestandadeklaration eller CE-märkning. Jan Boström berättar att de främsta styrkorna är kopplade till det grundliga dataunderlaget.

– Materialpasset innehåller nödvändiga data så att vi kan välja rätt produkter sett utifrån ett cirkulärt perspektiv. Dessa data är också nödvändiga för att säkerställa säker och effektiv användning och återvinning i framtiden, säger han och fortsätter:

– Produktdata lagras i ett standardiserat, strukturerat format (XML-baserat), vilket innebär att det kan tolkas på ett säkert och effektivt sätt av alla system som stöder formatet. För att underlätta spridningen är formatet öppet och gratis för alla att implementera i sin programvara.

Fakta: Om materialpasset

  • Bygherreforeningen, Danske Byggecentre, Henning Larsen, Lendager Group, Molio, NCC, NREP, SundaHus och Troldtekt står bakom utvecklingen av materialpasset.
  • Grundejernes Investeringsfond, Boligfonden Kuben och Danske Byggecentre har stöttat projektet ekonomiskt sedan 2019.
  • Materialpasset är open source och är gratis att använda. Det företag som fyller i ett materialpass för sin produkt ansvarar för innehållet.
  • Besök Materialpasset på: Materialpasset och dess värde– Materialpass