Grundliga tester saetter ljuset paa flyktiga aemnen
När vi vistas inomhus absorberar kroppen kemikalier från luften. Byggnadsmaterial med en erkänd inomhusklimatmärkning ger dock garantier för en låg grad av utsläpp med så kallade flyktiga farliga ämnen.
Verksamhetschefen Helene Klinke från Teknologisk Institut i Danmark förklarar varför det är viktigt att testa byggmaterial – även när de går i ett kretslopp i nya byggnader.
Skräckexemplen såg vi på 1970-talet. Här var det inte ovanligt att använda byggprodukter som spånskivor, som gärna fick en extra omgång formaldehydhaltigt lim för att bli starka. Det innebar att skivorna läckte stora mängder skadlig formaldehyd direkt ut i rummen.
Därför satte man fokus på gränsvärden för formaldehydutsläpp som ett krav för CE-märkning av byggprodukter. Och sedan dess har utvecklingen av avancerade mätmetoder gjort det möjligt att kartlägga flera andra flyktiga ämnen. Dessa flyktig organiska föreningar kallas också Volatile Organic Compounds – eller bara VOC.
Helene Klinke är verksamhetschef för danska Teknologisk Instituts inomhusklimatlaboratorium. Hon påpekar att cancer, astma och allergier är några av de sjukdomar som VOC kan påverka.
– Varje dag andas alla människor in stora mängder luft från inomhusklimatet, och forskare har beskrivit vilken risk det innebär för hälsan att det finns skadliga ämnen i den luften. Spädbarn och små barn är extra utsatta eftersom de har ett högt upptag av luft i förhållande till sin kroppsvikt. Äldre människor utsätts också för en högre risk eftersom de har ett tunnare hudlager och därför absorberar ämnena genom huden, säger hon.
En frivillig kvalitetsstämpel
Tillsammans med sina kollegor utför Helene Klinke de tester som ligger till grund för den danska inomhusklimatmärkningen – och som återkommer i flera internationella system som exempelvis tyska Der Blaue Engel. Ett av kriterierna för att få de erkända märkningarna är låga utsläpp av VOC.
Märkningen är frivillig och mätningarna utgår från en förteckning över ämnen som EU har fastställt rekommenderade gränsvärden för – men som det i de allra flesta länder inte är obligatoriskt för tillverkarna att följa.
– Vissa EU-länder, som Frankrike, Belgien, Italien och Polen, har infört nationell lagstiftning på detta område, men i andra länder som Danmark är det frivilligt att låta testa produkter för flyktiga ämnen som går utöver kraven i CE-märkningen. Inomhusklimatmärkningarna är en kvalitetsstämpel som ger byggherrar och byggnadens användare en försäkran om att inomhusklimatet är hälsosamt, säger Helene Klinke.
Systemen kan komplettera varandra
När Teknologisk Institut testar en produkt sker det i en klimatkammare som simulerar förhållandena i ett typiskt rum inomhus. Under 28 testdygn tar Teknologisk Institut luftprover som visar koncentrationerna av olika VOC. Det första testet görs redan efter tre dygn.
Dessutom utförs tester för eventuella lukter som inte nödvändigtvis är farliga, men som ändå kan ha en negativ inverkan på luftkvaliteten och därmed inomhusklimatet. En testpanel på minst 15 personer ska bedöma om en produkt avger en lukt som är godtagbar i en byggnad.
– Många flyktiga ämnen har utsläpp som planar ut under de 28 dygnen. Men material som successivt bryts ner kommer över tid också att avge sekundära ämnen som vi inte testar för med den här metoden, säger Helene Klinke.
Hon understryker att VOC inte heller är den enda parametern som avgör hur hälsosamt ett byggnadsmaterial är. Eftersom det också finns problematiska ingredienser som ”bor” i produkten och kan vara skadliga för människor och miljö, utan att nödvändigtvis visas i en mätning av utsläppen.
– Därför kan det vara en fördel att tillverkarna får olika märkningar och certifieringar som kompletterar varandra, tillägger hon.
Läs om Troldtekts certifieringar och märkningar här
Tänk på inomhusklimatet i den cirkulära ekonomin
I den cirkulära ekonomin återvinns gamla material i nya byggnader – antingen direkt eller som råvara i nya produkter. Det kan vara rengjorda tegelstenar eller smälta plastflaskor som har förvandlats till mattor, för att ge några exempel. När materialen ingår i ett kretslopp är det viktigt att vara uppmärksam på inomhusklimatet, påpekar Helene Klinke.
– Cirkulär ekonomi är bra för miljön, eftersom vi minimerar mängden avfall. Men det är inte alltid bra för inomhusklimatet, eftersom det återvunna materialet kan ha utsatts för kemikalier under sin livstid eller fuktskadats under förvaringen. De kan ha målats eller så kan nya skadliga ämnen kan uppstå under upcycling-processerna vid uppvärmning. Därför är det viktigt att hela tiden mäta inomhusklimatet i byggnaden – även i en ny byggnad som består av gammalt, återvunnet material, säger hon.
Läs även: Nya pass kan göra byggnader hälsosamma och cirkulära
Testmetoderna hos Teknologisk Institut
- Inomhusklimatlaboratoriet hos Teknologisk Institut genomför oberoende tester på utsläpp av kemiska ämnen genom material för inomhusklimatet för företag och privatpersoner. Detta görs utifrån frivilliga märkningssystem och gällande lagstiftning.
- Det ISO 17025-ackrediterade testet för utsläpp av flyktiga ämnen från produkter utförs i klimatkammare med kemiska analyser av luftproverna samt en bedömning av luftkvaliteten.
- Testmetoderna är tvärsnitt av flera internationella märkningssystem, bland annat den danska inomhusklimatmärkningen och det tyska systemet Der Blaue Engel.
