Nya materialpass kan göra byggnaden hälsosam och cirkulär

Enorma mängder skadliga ämnen i byggmaterial får lov att användas i både nya och renoverade byggnader.

Man måste nästan vara kemist för att ha koll på varje enskilt material, säger Martha Lewis, arkitekt och Head of Materials hos Henning Larsen Architects. Därför föreslår hon följande lösning: Frivilliga materialpass, som avsevärt skulle öka transparensen.

Paradoxen är denna: Medan hållbarhet har blivit ett modeord i byggbranschen, märker man inte av några framsteg när det gäller innehåll i byggmaterial som kan vara skadliga för människor och miljö. Tvärtom har mängden kemikalier i målarfärger, lim, beläggningar, byggmaterial och många andra kategorier ökat.

I Danmark, Sverige, Norge och Finland användes bara under 2017 byggmaterial med nästan 112 000 ton ämnen klassificerade som skadliga i Norden och/eller EU (enligt de senaste siffrorna från den nordiska SPIN-databasen). Bara i Danmark var siffran 19 800 ton 2017, medan den var 14 200 ton 2012 och 22 500 ton 2016. En del av fluktuationerna kan bero på varierande aktivitet i byggbranschen. Men summan av kardemumman är att materialhälsa inte har samma fokus som till exempel ventilation, akustik och dagsljus.

– Inom byggbranschen pratar alla om hållbart byggande, men det är inte många som har koll på vad som finns i byggmaterialen. Byggherrar och arkitekter är inte kemister, så det behövs större öppenhet kring vad som ingår, säger arkitekten Martha Lewis, Head of Materials på Henning Larsen Architects och vinnare av det danska priset Personprisen vid Det Bæredygtige Element 2019.

– Byggmaterial som innehåller skadliga ämnen kan ofta varken återanvändas i nya byggnader eller malas ner och användas vid tillverkning av nya material. Därför är denna utveckling viktig för den cirkulära ekonomin, fortsätter hon och pekar på andra negativa konsekvenser:

– Material med skadliga ämnen produceras ofta under förhållanden där anställda utsätts för problematiska kemikalier. Arbetstagare på byggarbetsplatser utsätts också för problematiska ämnen, och i många fall ger de skadliga beståndsdelarna en ökad avgasning till inomhusluften i en byggnad, vilket kan äventyra användarnas hälsa, säger Martha Lewis.

Arbetar för materialpass och -banker

För Martha Lewis är det uppenbart att de skadliga ämnena måste tas bort på frivillig väg, eftersom det är svårt att få igenom nya krav i EU-lagstiftningen. Därför har hon – tillsammans med bland andra Troldtekt – satt ihop en arbetsgrupp som ska hitta lösningar för att införa materialpass i byggbranschen.

– Materialpass kommer att vara ett frivilligt system där tillverkarna tydligt anger vilka ämnen deras produkter innehåller. Det kommer att bidra till sundare byggnader och göra det möjligt att koppla information till digitala byggnadsmodeller som fastighetsförvaltarna själva lägger in uppdateringar i när de till exempel byter ut eller målar ett material. På så sätt blir det lätt att se vilka material som kan ingå i cirkulära kretslopp när byggnaden ska renoveras eller rivas, säger Martha Lewis.

Att byggnader skulle fungera som ”materialbanker” var också grundtanken med BAMB-projektet (Building as Material Banks), där partner från flera europeiska länder – med stöd från EU – undersökte materialpass för att främja hållbar tillväxt och cirkulär ekonomi.

>> Läs också om Troldtekts deltagande i BAMB-projektet

Arkitekterna har ett ansvar

Även om materialpass fortfarande är i en försöksfas har arkitekter redan idag ett ansvar att föra in mer sunda material i sina byggnader, säger Martha Lewis. Detta gäller särskilt på de områden där det faktiskt råder transparens kring beståndsdelarna. Det är till exempel viktigt att sätta sig in i de lagstadgade säkerhetsdatabladen för de flytande ämnen som ingår i eller appliceras på många byggnadsmaterial.

– Ansvaret bör starta hos arkitekterna redan i planeringsfasen. Det är viktigt att kunna avkoda ett säkerhetsdatablad så att man kan förstå vad de valda produkterna innehåller, säger hon.

Hon understryker också att det redan idag finns produktcertifieringar som är bra att välja när man som byggherre eller konsult vill uppföra en sund byggnad. Bland annat finns flera system som Troldtekts produkter har bedömts eller certifierats enligt: Svanenmärkningen, SundaHus, Byggvarubedömningen och Cradle to Cradle.

– Svanenmärkningens materialkrav avser CMR-ämnen (cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen) och har samtidigt en realistisk inställning till funktionskraven på en byggnad. I de senaste versionerna har Cradle to Cradle skärpt kraven på materialhälsa, vilket är mycket positivt. Så det finns goda möjligheter att kunna luta sig mot trovärdiga system, säger Martha Lewis.