Arkitektur slår hål på fördomar om psykisk ohälsa
Allt fler människor drabbas av psykiska sjukdomar, men för många är det fortfarande förknippat med skuld och skam att prata om det
Arkitektur kan bidra till att öka öppenheten om psykisk ohälsa, enligt den svenska arkitektbyrån White Arkitekter.
Bilder: ©Felix Gerlach
– Lillhagen var ett ”dårhus” och där ville man verkligen inte hamna, säger Jan Devyr Lernbring. Sedan 16 års ålder har han kämpat med psykisk ohälsa, som har förvärrats ytterligare av drog- och alkoholmissbruk.
Han minns tydligt vad som kändes så skrämmande med att bli inlagd på det numera stängda psykiatriska sjukhuset i Göteborg:
– Först och främst var det läget i sig. Sjukhuset låg avskilt, så det var bara psykiskt sjuka människor som åkte dit. Bara namnet Lillhagen var på den tiden synonymt med ett dårhus, och människors syn på psykisk ohälsa var dessutom helt annorlunda än idag, berättar han i intervjun med White Arkitekter, som du kan se på YouTube.
Arkitekturens roll inom modern vård
Jan Devyr Lernbrings minnen av dåtidens Lillhagen står i skarp kontrast till den vård han får idag på Östra sjukhusets psykiatriska avdelning, som White Arkitekter har varit med och designat. Här har man helt frångått traditionella konventioner och skapat en öppen miljö med fokus på lugn och ljus. Dessutom är den psykiatriska avdelningen inte längre isolerad, utan en naturlig del av det övriga sjukhuset.
– Sedan ett antal år tillbaka har man börjat ifrågasätta det traditionella sättet att utforma psykiatriska avdelningar. Tidigare var de ofta undangömda från offentligheten – säkerligen med goda avsikter. Detta, i kombination med att psykiatriska avdelningar ofta framställs som sterila, deprimerande och fängelseliknande i filmer och TV-serier, har bidragit till en stigmatisering av människor med psykisk ohälsa. Och denna stigmatisering påverkar faktiskt behandlingen negativt, säger Cristiana Caira, chefsarkitekt på White Arkitekter.
– Både svensk och internationell forskning visar att vårdmiljön kan ha en avgörande betydelse för behandlingen av psykiska sjukdomar, säger hon. Forskning från Chalmers Tekniska Högskola visar att rätt inredning kan minska såväl användningen av tvångsåtgärder som sjukfrånvaron bland personalen.
Mjuka kanter och lugna intryck
White Arkitekters insikter har också använts vid inredningen av Södra Älvsborgs sjukhus i Borås (se bilden), som invigdes 2020.
– Vår utgångspunkt har varit att arkitekturen ska uppfylla människors behov av trygghet och välbefinnande. Hur skapar vi bästa möjliga miljö för patienterna? Vi har lagt ned mycket arbete på att säkerställa att både interiören och möblerna lever upp till våra visuella önskemål samt de höga kraven på hygien och säkerhet, berättar Susanna von Eyben, ansvarig inredningsarkitekt på White Arkitekter.
Vid inredningen har man fokuserat på mjuka och runda former (inga vassa kanter), där man med hjälp av färgval har eftersträvat en bra balans mellan stimulans och vila.
Bra akustik kan förhindra stress och ångest
Även på den psykiatriska avdelningen i Borås har mycket fokus lagts på god akustik, och Troldtekts akustikplattor har använts i taken.
– Ljud är en av de miljöfaktorer som vi är väldigt noga med att utforma korrekt i psykiatriska byggprojekt. Att skapa en dämpad och behaglig akustik i ett rum kan bidra till att motverka stress och ångest, som kan uppstå i bullriga miljöer, förklarar arkitekten Peter Johnstone på White Arkitekter.
– Materialvalet är också viktigt. Vi väljer gärna trä, eftersom det ger en varm och naturlig känsla. Materialen, tillsammans med den goda akustiken, har en positiv inverkan på tillfrisknandet, fortsätter han.
Du kan läsa mer om White Arkitekters arbete med läkande arkitektur i den här artikeln (på engelska).
