Nytänkande arkitektur kan stärka svaga psyken

När kronprinsessan Mary 2015 klippte det röda bandet framför den psykiatriska kliniken i Slagelse var det samtidigt invigningen av en ny era inom dansk psykiatri. GAPS, som kliniken heter, är en föregångare inom hälsofrämjande arkitektur. Inte bara i Danmark, utan även internationellt, har projektet hyllats och fått motta en hel rad priser.

Christian Karlsson är arkitekt och ägare av Karlsson Arkitekter som tillsammans med Vilhelm Lauritzen Arkitekter har ritat det 44 000 kvadratmeter stora GAPS med platser för cirka 200 patienter.

– Vi började med att undersöka vilka bra psykiatriska kliniker som redan finns i Norden, Europa och USA. Vi hittade egentligen bara väldigt många exempel på vad som inte fungerar. Vi fick försöka att skapa vår egen tolkning av hur de fysiska ramarna kan bidra till läkningsprocessen från sjukdom till friskhet, berättar Christian Karlsson.

– Istället för att utgå från sjukdomen valde vi att utgå från motsatsen. Vi frågade oss själva: Vilken arkitektur bidrar till att ge oss en bra vardag när vi är friska? Vi tog slutsatserna och anpassade skalan till funktionerna på en psykiatrisk klinik, fortsätter han.

Glidande övergång till gemenskap

Det är just doseringen som har varit nyckeln till att skapa de bästa möjliga ramarna för patienternas svaga psyken.

– Vi har arbetat med nivåer av transparens, färger och gemenskap. När vi är väldigt sjuka är det svårt att hantera kontakter med andra människor. Men sedan börjar en resa för att återskapa vår tro på att vi kan klara av vardagen igen. Att vi kommer att kunna tvätta, träffa våra barn och bre en smörgås. Arkitekturen ska vara ett stöd på den resan, säger Christian Karlsson och ger oss några konkreta exempel:

– Alla patientrum har direkt tillgång till innergården på ena sidan. På den andra sidan finns en spegeldörr som kan öppnas helt, så att rummet blir en nisch i ett gemensamt utrymme. På så sätt kan patienterna dessutom se ut på ett grönområde genom glaset. Det finns en glidande övergång mellan att vara social och att vara ensam.

Ljus som terapi

En sak som GAPS har fått extra mycket beröm för är hur belysningen används som ett terapeutiskt verktyg.

– Glastekniken har utvecklats otroligt mycket under de senaste åren, så det finns det finns goda möjligheter att planera in dagsljuset i arkitekturen. Vi har förstärkt ljusinsläppet genom att undvika stängda korridorer och genom att välja ytor som reflekterar ljuset, säger Christian Karlsson.

– Tillsammans med det österrikiska företaget Bartenbach har vi utvecklat världens mest avancerade konstljus med en färgreglering som följer dygnsrytmen. Det innebär att ljuset är varmast på kvällen och natten. Varje armatur har en IP-adress som gör det möjligt att reglera ljussättningen centralt så att den stämmer med årstiden och klockslaget, fortsätter han.

Samma lösningar används i Vejle

Glas, glidande övergångar och enkel tillgång till grönområden är centrala lösningar på den psykiatriska kliniken i Vejle som stod klar ett år efter GAPS. Arkitema har ritat det 17 000 kvadratmeter stora nybygget som nominerades till årets vårdbygge 2017.

– Vi har skapat arkitektur med en gradvis övergång mellan privata och gemensamma utrymmen. Från privata patientrum i den ena änden av spektrumet till de gemensamma utrymmena med entré samt aktivitets- och träningslokaler i andra änden. Däremellan finns en rad olika slags rum där patienter kan dra sig tillbaka i lugn och ro och betrakta de gemensamma utrymmena tills de är redo att själva ta del av gemenskapen, förklarar Stence Guldager som är arkitekt och senior creative manager på Arkitema.

Utanför alla de sex bäddavdelningarna finns inglasade, stängda innegårdar. Stence Guldager förklarar:

– Patienterna kan gå ut på de stängda innergårdarna utan att behöva ledsagas av personal. Det ger större frihet och ökad känsla av egenmakt. Känslan av egenmakt bidrar till att minska stressen, enligt tidigare erfarenheter. De glasinklädda gårdarna gör att både patienter och personal har en bra överblick. Det ökar tryggheten och patienterna kan på förhand ta reda på vem de kommer att möta på innergården. 

Troldtekts tak ger lugn och värme

Ännu en arkitektonisk likhet mellan de psykiatriska klinikerna i Vejle och Slagelse är användningen av robusta och varma material. I stora delar av de båda byggnaderna har Troldtekt använts för taket.

– Vi har valt Troldtekt som grundmaterial eftersom det ger bra akustik och en varm känsla. Taket gör idrottslokaler, kontor och gemensamma utrymmen enhetliga, berättar Christian Karlsson.

– En särskilt utformad akustisk miljö är viktig för patienterna och strukturen på Troldtekt har en grovhet som passar bra ihop med de andra materialen rent visuellt. Samtidigt ger de ett mindre institutionellt intryck som bidrar till patienternas välmående, säger Stence Guldager om kliniken i Vejle.

Minskad användning av bältesläggning

Ett viktigt mål med den transparenta arkitekturen och den rofyllda planlösningen är att minska användningen av bältesläggning inom psykiatri. Tanken är att patienter och anställda ska ha mycket mer visuell kontakt.

I Vejle minskade användningen av bältesläggning från 98 händelser mellan februari och juli 2016 till 45 händelser mellan februari och juli 2017 när den nya kliniken invigdes.

I Slagelse har Christian Karlsson besökt avdelningen med förstärkt säkerhet, Sikringen, i GAPS. Han fick ett ”mycket positivt intryck” av avdelningen där patienter är inlagda enligt en särskild riskbedömning och ofta måste stanna hela livet.

– Vi har medvetet undvikit trånga rum och galler för fönstrena i den säkra avdelningen där det finns patienter som är väldigt sjuka och har utövat mycket grova våldsbrott. Dessutom har vi högintensiva rum för extra allvarliga situationer. Det är större rum med ännu finare material än patentrummen och här finns möjlighet att använda film och musik som stimuli, säger han och lägger till: 

– Under mitt besök på avdelningen såg jag att dörrarna till rummen stod öppna. Det fanns inga skador eller krossade glas någonstans. Personalen upplever transparensen som effektiv och användningen av bältesspänning har minskad markant.