Framtidens kasern: Där välbefinnande och prestanda går hand i hand
Ny internationell forskning visar att modern kaserndesign har stor potential att förbättra både inomhusklimatet och soldaternas mentala välbefinnande. Genom att kombinera arkitektonisk innovation med psykologiska insikter rekommenderar studien att skapa bättre ramar för framtidens försvar.
Många fastighetsansvariga inom försvaret i västvärlden känner säkert igen sig i beskrivningen av en av de största och äldsta kasernerna på Nya Zeeland, Burnham Military Camp.
Lägret har över 100 år på nacken och fungerade under andra världskriget som mobiliseringsläger för landets trupper som skulle sändas ut. Men 100 års trogen tjänst går inte obemärkt förbi – inte ens när det gäller en kasern – och idag är byggnaderna nedslitna och kännetecknas av förfall. Helt i linje med många andra kasernbyggnader i västvärlden som etablerades kring andra världskriget.
Vad sådana fysiska ramar betyder för de soldater som ska bo i dem tittar man på i studien ” Constructing the contemporary soldiers ”. Studien har utgått från den nedslitna Burnham Military Camp, som är den största kasernen i södra Nya Zeeland.
Specifikt pekar studien på att Burnhams design, precis som många andra kaserners design, präglas av:
- Brist på privatliv: Gemensamma sovsalar och begränsade personliga utrymmen hämmar återhämtningen och ökar stressnivån.
- Dåligt inomhusklimat: Otillräcklig ventilation, artificiell belysning och brist på naturliga material bidrar till en ohälsosam miljö.
- Minimal kontakt med naturen: Soldater bor i betongbyggnader utan tillgång till grönområden, vilket kan påverka både psykisk och fysisk hälsa.
- Rigid struktur utan flexibilitet: Standardiserade rumsindelningar som inte tar hänsyn till soldaternas behov av både gemenskap och ensamtid.
Enligt forskaren bakom studien, Sarah Earwaker, är de nuvarande barackerna inte bara otidsenliga utan även ett direkt hinder för ett modernt försvarsbehov.
Kasernbyggnation: Disciplin, kontroll och övning
Som studien lyfter fram är traditionella militärbaracker och kaserner ofta utformade utifrån ett strikt funktionellt perspektiv där fokus ligger på disciplin, ordning och effektivitet.
Detta synsätt kan spåras tillbaka till en historisk tendens där kontroll och övervakning var centrala designparametrar. Därför har stater i flera år prioriterat byggnader som är utformade för att reglera rörelse och ”stänga av” mot omvärlden genom celliknande design och öppna utrymmen som är enkla att övervaka.
Samtidigt är den militära hierarkin tydlig i de olika rummen, så att de med högst militär grad får de bästa boendeförhållandena, medan med lägst grad får de sämsta för att på så sätt motivera folk till att sträva mot högre grader.
Men det traditionella sättet att bygga kaserner på kan inverka negativt på soldaternas välbefinnande eftersom byggnaden tillåter mycket begränsat privatliv, miljöerna är kliniska och gemensamma sovsalar potentiellt kan främja spridning av sjukdomar.
Vägen till bättre kaserndesign
Studien pekar på flera åtgärder som kan höja kvaliteten på moderna kasernbyggnader – så att soldaternas välbefinnande förbättras utan att det påverkar militärens behov av kontroll och disciplin. En optimerad kaserndesign bör integrera både byggnadstekniska och psykologiska lösningar, bland annat:
Bättre inomhusklimat genom materialval
o Användning av naturliga material som trä som samtidigt förbättrar akustiken och skapar en hemtrevligare miljö.
o Optimerad ventilation och dagsljusinsläpp som minskar risken för huvudvärk och sömnstörningar.
o Ljuddämpande tak- och väggpaneler som minimerar stress och skapar ett lugnt inomhusklimat.
Flexibla boendeformer
o Mindre boendeenheter med privata rum kombinerat med gemensamma utrymmen för att stärka både individualitet och gemenskap.
o Möjlighet att anpassa rum för olika funktioner så att soldaterna kan växla mellan arbete, träning och vila utan att lämna kasernen.
Integrerad natur och rekreation
o Grönområden i direkt anslutning till kasernerna ger soldater möjlighet till mental återhämtning.
o Träningsanläggningar både inomhus och utomhus som främjar fysiskt välbefinnande och stridsberedskap.
o Ökad tillgång till dagsljus via strategiskt placerade fönster och glasfasader.
Studien refererar specifikt till tidigare studier som har visat den gynnsamma effekten av så kallad ”biofil design” – alltså att medvetet integrera naturen och naturelement i byggnadsdesignen. Det kan till exempel vara i form av trä på väggar och golv eller genom att skapa utsikt till naturen.
Framtidens kasern är helhetsinriktad
Enligt studien är förnyelse inte bara önskvärt utan en nödvändighet. Inte minst för att det moderna försvaret är beroende av att rekrytera och behålla personal.
Samtidigt spelar den fysiska inramningen en avgörande roll för att soldaterna ska prestera sitt bästa. Det kräver att arkitekter, byggbranschen och försvaret har ett nära samarbete för att skapa lösningar som uppfyller både militära standarder och mänskliga behov.
FAKTA: Exempel på kasernuppgraderingar
· Nya Zeelandsregering har antagit ”Defence Estate Regeneration Implementation Plan”. Planen, som omfattar perioden 2019–2035, ska säkerställa uppgradering och modernisering av försvarets fastigheter. Programmet omfattar 104 projekt under de kommande fem åren.
· I Tyskland hade 68 kasernbyggnader med totalt cirka 6 000 soldatbostäder påbörjats eller planerats med byggstart 2025 – redan före valet. En tillträdande regering väntas öka investeringarna kraftigt.
· I Danmark antog regeringen 2023 ett akutpaket med fokus på nedslitna kaserner. Paketet innehåller en investering på cirka 1,9 miljarder kronor för att förbättra boendeförhållandena för värnpliktiga fram till 2033.
· Storbritannien har lanserat ett omfattande program för att förbättra boendeförhållandena för soldater. I programmet finns 1,2 miljarder pund för att modernisera och förbättra arméns fastigheter.