Livslängd väger tungt vid hållbart byggande

Håller byggmaterialet i 50 år eller måste det bytas ut efter 15? Svaret är avgörande för byggnadens ekonomi och miljöpåverkan. Därför är det viktigt att vara väl förtrogen med begreppen livslängdskostnad (LCC) och livscykelanalys (LCA) när du ska bygga hållbart, i synnerhet om du vill certifiera byggnaden. Vi har talat med specialforskaren Harpa Birgisdottir om livslängd hos byggmaterial.

29.05.2017

Harpa Birgisdottir

När du ska arbeta med hållbart byggande är det viktigt att tänka långsiktigt och att välja byggmaterial med omsorg. Är det till exempel bättre att välja material som är lite dyrare i inköp, men i gengäld håller betydligt längre än billigare alternativ? Och vilka material ger lägst miljöpåverkan under byggnadens hela livslängd?

Här kan ”livslängdskostnad” (LCC) och ”livscykelanalys” (LCA) vara två begrepp och verktyg som hjälper dig att fatta rätt beslut, säger specialforskaren Harpa Birgisdottir från SBi, Statens Byggeforskningsinstitut i Danmark.

– Vid nybyggnation är det vanligtvis inledningsfasen som ägnas mest uppmärksamhet. Men det är viktigt att känna till olika materials livslängd och flytta fokuset till vad som är bäst i ett långsiktigt perspektiv. Detta gäller stora delar som fasader och bärande väggar, men även golv- och takmaterial. Inte sällan upptäcker man att material som är billigare eller har lägre miljöpåverkan vid framställningen, visar sig vara sämre för miljön på lång sikt, säger Harpa.

LCC: Livslängdskostnad

Verktyget LCC (life cycle cost) används för att kartlägga den totala kostnaden för att bygga och underhålla en byggnad under en viss period, till exempel 50 år.

I en LCC-beräkning ingår inte bara byggkostnaderna utan även vad det, räknat i nutida värde, kostar att underhålla och eventuellt byta ut olika delar av byggnaden. I beräkningen ingår också vatten- och energikostnader, liksom kostnader för renhållning, som vanligen blir en stor post i totalberäkningen.

LCA: Livscykelanalys

Med verktyget LCA beräknas byggnadens totala miljöpåverkan och resursförbrukning.

Man tittar på både utvinning och bearbetning av råmaterialen samt på transport, tillverkning av de olika byggmaterialen, drift och underhåll, avfallshantering och möjlighet till återanvändning när byggnaden ska rivas någon gång i framtiden.

Viktiga faktorer vid certifiering och i anbudsförfaranden

LCC och LCA har avgörande betydelse när byggnader ska hållbarhetscertifieras, exempelvis enligt DGNB-standarden. Av den totala DGNB-skattningen utgör miljö och ekonomi tillsammans 22,5 procents viktning. Som miljöfaktor står LCA för 13 procentenheter av dessa 22,5 procent.

Att en livscykelanalys har utförts för de olika byggnadsdelarna kan också vara ett krav i vissa anbudsförfaranden. Till exempel ställer Köpenhamns kommun krav på att livscykelanalys utförs i alla egna projekt över en viss storlek.

Kort eller lång tidshorisont

En central aspekt i både LCC och LCA är den tidshorisont som används i beräkningarna. Tidshorisonten kan variera beroende på typ av byggnad och fastställs vanligen i förväg, om beräkningen görs som del av en certifiering.

Till exempel är tidshorisonten för livslängdskostnadsberäkning med LCC vid en DGNB-certifiering 50 år, men för LCA används både en kortare och en längre tidshorisont, på 50 år respektive 80–120 år beroende på byggnadstyp. Det kan finnas goda skäl till att också använda längre perioder.

– Byggnadens livslängd kan ha större eller mindre betydelse i den totala bedömningen, beroende på konstruktionen och valda material. Många byggmaterial har en hållbarhet på långt över 50 år, och vi måste upp i närmare 100 år för att kunna göra tydlig skillnad mellan kort- och långsiktigt hållbara material, säger Harpa.

Kan kartlägga miljöpotentialen

– Vid beräkning av LCC och LCA inför exempelvis en DGNB-certifiering måste vi använda standardiserade data, så att resultaten kan jämföras. Därför utförs beräkningarna baserat på standardiserade regler och de livslängder som anges i SBi-rapporten från 2013, säger Harpa.

– I andra situationer vill man använda LCA för att undersöka den miljömässiga potentialen för olika konstruktioner. Till exempel kanske man vill veta vilken miljöeffekt som uppnås när man använder olika sätt att skydda ett material så att det håller längre, eller hur återanvändning eller återvinning kan inverka på helheten. Detta har Realdania gjort i projektet med miniCO₂-husen i Nyborg. Där blev vi tvungna att anpassa de standardiserade reglerna något.

Standardverktyg för beräkning

Statens Byggeforskningsinstitut (SBi) vid Aalborg Universitet har, i samarbete med den danska motsvarigheten till plan- och byggnadsnämnden, utvecklat verktygen LCCbyg och LCAbyg, som kan användas för att beräkna livslängdskostnader och göra livscykelanalyser.
De två verktygen baseras på etablerade beräkningsstandarder. Som komplement har SBi även publicerat en rapport (2013), som anger genomsnittlig livslängd för olika byggnadsdelar.
Beräkningar med LCAbyg-verktyget baseras på miljödata för de byggprodukter som ingår i byggnaden. Dessa miljödata hämtas från den tyska nationella databasen Ökobaudat, som innehåller genomsnittliga data för olika byggprodukter.
Användaren kan också lägga till egna data, hämtade från exempelvis olika tillverkares miljöproduktdeklarationer (EPD)