Næste vill förändra byggbranschens syn på återvunna material
Om du vill se hur ett mer cirkulärt byggande kan se ut ska du hålla ett öga på komplementbyggnader. Här demonstrerar det cirkulära design- och byggföretaget Næste hur man kan bygga bodar i stor skala – uteslutande med återvunna byggmaterial och spill från den primära byggsektorn. Potentialen är enorm, säger grundaren Niels Jakubiak Andersen.
Rivningsföretaget Tscherning vet om någon hur mycket bra byggmaterial som går till spillo varje år. Så när företaget skulle bygga ut sina kontorslokaler var det naturligt att tänka annorlunda och kreativt.
Nu kan både anställda och besökare se resultatet i form av Tschernings renoverade huvudkontor som är byggt med återvunnet material – bland annat ett Troldtekt akustiktak som har bevarats i den tidigare industribyggnaden.
Projektet är anmält till Renoverprisen 2024 och på Tschernings huvudkontor finns bland annat två mycket speciella mötesrum.
– Det kan mer beskrivas som mötesskjul som står i det stora öppna kontorslandskapet. De är företrädesvis tillverkade av material från Tschernings egna rivningsuppdrag – som virke, brädor och tegelsten, men även kasserade akustikplattor från Troldtekt, som faktiskt har använts i hela ombyggnaden och inte bara i mötesrummen, berättar Niels Jakubiak Andersen, ägare och direktör på design- och byggföretaget Næste.
Niels Jakubiak Andersen var partner i Krydsrum Arkitekter A/S när han 2018 bestämde sig för att grunda Næste. Målet med företaget var att förändra hur vi använder våra resurser, designar, bygger och samarbetar inom bygg- och anläggningsbranschen. Varken mer eller mindre.
Med hjälp av samarbetspartners som Enemærke & Petersen, Lejerbo och Tscherning samt stöd från Realdania kom affärsverksamheten igång – genom att företaget riktade blicken mot byggandet av komplementbyggnader. De gick samman för att påvisa potentialen genom att bygga skjul av avfallsresurser som annars skulle ha återvunnits till energi eller krossats.
Låga dokumentationskrav för komplementbyggnader
Med komplementbyggnader avser man avfalls- och cykelskjul, garage, carportar, uthus, växthus, orangerier och liknande ouppvärmda byggnader. Næstes fokus var just på att specialisera sig på att tillverka arkitektritade skjullösningar:
– När det gäller komplementbyggnader så är tröskeln lägre när det gäller dokumentationskraven på materialens egenskaper, så här kan vi bygga med återvunna material. Detta är nödvändigt för att vi ska kunna skala upp återvinningen i branschen, förklarar Niels Jakubiak Andersen.
Om du tror att potentialen är begränsad när det gäller byggnationen av komplementbyggnader så är det dags att tänka om.
– Man kan fråga sig om det är någon nytta med skjul, men i Danmark bygger vi faktiskt 500 000 kvadratmeter skjul om året. Det är en ganska ansenlig omfattning där det idag vanligtvis ingår nytt stål eller trä. Om vi jämför det med att vi har 400 000 ton rent trä som slutar som byggavfall varje år varför bränner vi då bort träet istället för att låta det ersätta nya resurser i komplementbyggnader? frågar Niels Jakubiak Andersen.
Han understryker att det inte är alla de 400 000 ton trä som är lämpliga för återvinning, men även om man försiktigt uppskattar att bara en fjärdedel kan återvinnas ger det likväl 100 000 ton trä som kan återvinnas – varje år och enbart i Danmark.
– Så tanken är att vi ska öka återvinningen i byggandet genom att tänka in det i komplementbyggnader och reservera de nya och mer belastande materialen där de faktiskt gör en större skillnad, säger han.
Gammalt trä har hög kvalitet
Niels Jakubiak Andersen döljer inte att han och företaget Næste också har ett uppdrag att undervisa och utmana fördomar inom byggbranschen:
– Vi ställs inför problem som är viktiga att ta på allvar. Till exempel om byggnader med återvunnet material håller tillräckligt hög kvalitet. Hur ser framtidens samhälle ut om vi bygger med avfall? Visst låter det konstigt? Här är svaret på oron att det handlar om var vi använder de återvunna materialen och när det gäller återvunnet trä så är kvaliteten faktiskt högre än om vi använder nytt trä, förklarar han.
Att mycket återvunnet trä är av högre kvalitet hänger samman med både dagens moderna intensiva träproduktionsmetoder och det högre innehållet av CO2 i atmosfären:
– Mycket av vårt återvunna trä kommer från en tid då träet växte långsamt. Det innebär att det har en tätare kärnstruktur än mycket av det nya trä man kan köpa idag. Du kan försöka väga en gammal träbit och jämföra med en ny träbit av motsvarande storlek och känna viktskillnaden. Den tätare kärnstrukturen gör att den suger upp mindre fukt, förklarar han.
Obefogad oro för försörjning
Samtidigt som det är avgörande för Niels Jakubiak Andersen att övertyga kollegorna i byggbranschen om att byggande med återvunna material inte innebär sämre kvalitet, stöter han också ofta på en oro för leveranssäkerheten:
– Alla stora byggherrar som funderar på att bygga 50 skjul skulle nog fundera på om vi kan leverera i tid och med jämn och bra kvalitet. Svaret är ju just de 100 000 ton avfallsträ som är lämpligt för återvinning om året, för det kan täcka nästan hela Danmarks skjulbehov två gånger, säger han.
Här spelar de stora rivningsföretagen som Tscherning, Kingo Karlsen, Søndergaard Nedrivning med flera en avgörande roll, förklarar Niels Jakubiak Andersen.
– Det börjar med rivningsarbetet. Här har de stora rivningsföretagen börjat med selektiv rivning – alltså ta ut material så att de kan återanvändas. På så sätt får vi en leveranskedja från rivningen till oss som köper och använder avfallsträet som råvara, säger han och tillägger att det under 2024 är på gång lagstadgade krav om selektiv rivning.
Göra upp med perfektionsparadigmet
Niels Jakubiak Andersen har inga direkta ambitioner om att återvunnet trä och virke nödvändigtvis ska hitta vägar till det primärbygget. Han påpekar att det faktiskt skulle vara tillräckligt att börja med komplementbyggnader, vilket skulle kunna minska det mesta av det användbara byggavfallet och värt att uppmärksamma är att det inte skulle riskera att skapa problem med ett givet inomhusklimat m.m.
Samtidigt påpekar han att ökad återvinning av byggmaterial också kommer att kunna minska en stor del av de utsorterade materialen från industriproduktionen av byggmaterial, till exempel modifiering av trä så att det blir väderbeständigt för det danska klimatet.
– 80 procent av det som sorteras bort, sorteras bort på grund av utseende och inte på grund av någon funktionell betydelse. En liten färgskillnad, ett par fläckar eller liknande som gör att man inte kan sälja det eftersom vi är så inställda på perfektion. Därför har vi en mission om att skapa en estetik som hyllar alla små mistor. Att vi uppskattar skillnaderna och att det påminner oss om att vi inte är så perfekta som vi tror, säger han.
FAKTA: Om Næste ApS
- Næste har medarbetare med arkitekt-, ingenjörs- och snickarkompetens, vilket gör att man kan vara totalleverantör av nyckelfärdiga byggnadslösningar för den professionella fastighetsmarknaden.
- Næstes produkter är FSC Recycled-certifierade, ger DGNB-poäng för cirkularitet och socialt ansvarstagande, dessutom B-Corp-certifierades företaget 2023.
- Næste arbetar för att främja beteendeförändringar inom byggbranschen för att leda till en mer ansvarsfull användning av resurser och ett mer hållbart tillvägagångssätt, även när det gäller inkludering av outbildad arbetskraft.
- Målet är att visa att återvinning i industriell skala med konkurrenskraftiga produkter är möjligt inom byggbranschen.
- Hos Næste ser man potentialen i de minsta byggnaderna (komplementbyggnader) som skjul och hur de kan spela en stor roll i övergången till mer hållbart byggande.
- Næste samarbetar med en rad större byggherrar, rivningsföretag och entreprenörer samt andra leverantörer av cirkulära produkter och man har vunnit både Byggeriets Bæredygtighedspris 2021 och Roskildes Klimapris 2023
Fler artiklar på temat renovering och omvandling
Från företag till bostäder: fem framgångsrika förvandlingar
Här kan de boende välja återvunna material till sitt kommande hem
Framtidens byggnader måste gå att ta isär
Se fler aktuella teman
Seniorarkitektur
Framtidens hälsosamma skolor
