Därför ökar behovet av bostäder för äldre

De kommande åren blir det betydligt fler äldre i Sverige – och de kommer att leva längre. Men i de allra flesta svenska kommuner är bostadsmarknaden inte rustad för att tillgodose de äldres behov. Dyk ner i fakta och läs också om en dansk undersökning som har kartlagt de äldres bostadsönskemål.  

Akustiktak från Troldtekt i vårdbyggnad
Photo: Helene Høyer Mikkelsen, architect / Ejendomsfoto.dk

Det finns idag ca 65 procent fler invånare i Sverige som firat sin 60-årsdag än för 50 år sedan. Och om vi vrider klockan ytterligare ett decennium framåt kommer antalet +60-åringar att ha rundat 3 miljoner – mot idag cirka 2,6 miljoner. Så löd bedömningen i en kartläggning från Statistiska centralbyrån (SCB) 2022.

Fler äldre pressar bostadsmarknaden. Det kommer finnas behov av många fler äldreboenden som dels är tillgängliga utan trappor och trappsteg och som har tillgång till service, gemenskap och aktiviteter för de äldre. Enligt Boverket uppgav åtta av tio kommuner 2022 att det kommer att fattas bäldreboenden. 

 

Foto: Äldreboende i Gilleleje, Danmark

Bort från trädgård, för många rum och underhåll

Förändringar i demografin och fler äldre är något som gäller för alla länder. Även Sverige står inför en boom i antalet äldre.

I rapporten ”Äldres boendesituation och framtida bostadsönskemål” från 2019 visar VIVE (Det Nationale Forsknings- og Analysecenter for Velfærd i Danmark) att de flesta av de tillfrågade över 52 år fortfarande helst vill bo kvar i sitt nuvarande hem. Men samma rapport visar också att denna inställning håller på att förändras och att de nya generationerna äldre i allt högre grad kan tänka sig att flytta under sen vuxen ålder.

Joseph Alberti från den stora danska fastighetsmäklarkedjan EDC Erhverv Poul Erik Bech känner igen denna bild.

– Det växande intresset för seniorbostäder beror främst på att många seniorer överväger att flytta från det boende som har utgjort ramarna för familjeliv och barn. De vill ha färre krav och mindre arbete med trädgård och underhåll. En del vill ha mindre plats eftersom barnen har flyttat hemifrån, säger han.

Denna punkt stöds av VIVE-rapporten, där hälften av de svarande som överväger att flytta säger att det handlar om att ”få en mindre bostad”. Härefter följer ”slippa trädgårdsarbete” (22 procent), ”bo mer centralt” (12 procent) och ”bo billigare” (11 procent).

Välbärgade äldre med möjligheter

Många äldre som äger sitt boende har goda möjligheter att förverkliga önskemålen om en ny bostad.

– En stor del av nuvarande och framförallt framtida seniorer har det gott ställt. Dels är pensionssystemet i Danmark ganska väl utbyggt, dels har värdet på bostäderna ökat under åren – inte minst i Storköpenhamn, Nordsjälland, Aarhus och i utkanten av de större städerna. En del vill gärna få loss det kapitalet och till exempel resa mer. Därför letar de efter en annan typ av bostad – såsom hyresrätt, bostadsrätt eller liknande, säger Joseph Alberti om förhållandena i Danmark.

Men alla äldre har inte lika goda möjligheter att flytta och få loss kapital. VIVE-rapporten pekar särskilt på den grupp som hyr sin bostad. Denna grupp äldre människor, som potentiellt har många år kvar att leva, har höga boendekostnader och inget tyder på att de kommer att bli lägre med åren.

Gemenskap och frihet lockar

Önskemålen om bostäder varierar även mellan åldersgrupperna bland de äldre, visar erfarenheten från Danmark. Bland 52–62-åringarna säger en av tre i VIVE-rapporten att de skulle vilja bo i kollektiv. Det är dubbelt så högt som bland 82–97-åringar.

– Gemenskapen på seniorboenden kan bidra till att förbättra livskvaliteten, till exempel genom att öka tryggheten och bidra till att motverka ensamhet, som annars drabbar en del äldre, inte minst ensamstående, säger Joseph Alberti från EDC.

Han pekar på en undersökning från den danska Realdania-fonden som visar att 91 procent av hyresgästerna i seniorboenden upplever ökad livskvalitet och 75 procent upplever bättre sociala relationer.

Analysen visar också att äldre personer på seniorboenden belastar samhället så lite som en sjundedel av de offentliga utgifterna för praktisk hjälp.

– Det kan tolkas som att de äldre kan hjälpa varandra med dagliga sysslor och att de inte behöver lika mycket offentlig vård, säger Joseph Alberti, som emellertid betonar att efterfrågan på seniorboenden vida överstiger utbudet.

Du kan läsa mer om framtiden för seniorboenden i artikeln här.

Läs Market Insight från EDC Erhverv Poul Erik Bech om seniorbostäder

Brist på alla bostadstyper

Det är inte bara seniorboenden som det kommer att vara brist på de kommande åren. Det kommer också att finnas ett behov av så kallade seniorbostäder, som är ett vanligt boende men utformat åldersvänligt. Sådana bostäder har breda dörrar och golv utan trösklar för att passa personer med nedsatt rörlighet.

Dessutom blomstrar allt fler projekt med serviceboenden som har gemensamma aktiviteter samt ett antal valfria tjänster som omvårdnad, städning, tvätt och liknande.

Slutligen kommer fler och fler privata serviceboenden också att dyka upp under de kommande åren. Det är äldreboenden som drivs av privata aktörer. Enligt EDC Erhverv Poul Erik Bech är modellen utbredd i Sverige, men är på grund av komplexa regelverk ännu inte utbredd i Danmark. Men behovet är väldigt stort, säger Joseph Alberti:

– En ny analys från Dansk Byggeri visar att det finns behov av ytterligare 26 000 vårdbostäder de närmaste tio åren. Antalet danskar som är minst 80 år kommer att öka med 160 000 till 2030, och då kan den offentliga sektorn få svårt att klara av uppgiften att tillhandahålla bostäder, säger han.

Du kan läsa mer om framtiden för seniorboenden i artikeln här.

 

Läs Market Insight från EDC Erhverv Poul Erik Bech om seniorbostäder