20 speciella våningar reser sig i Århus livliga Sydhavnskvarter
Byggnaden TRÆ är nytänkande på många sätt – och särskilt när det gäller materialvalen. För både utvändigt och invändigt har man använt en stor mängd återvunnet material och tre våningar har dedikerats till att experimentera med nya material som kan driva den på gröna agendan ytterligare.
Bygglusten är stor i Sydhavnen i Århus, Danmark – ett gammalt hamn- och industrikvarter som håller på att förvandlas till ett butiksområde med plats för konst och kultur, stadsliv och social mångfald. Här finns redan nybyggen som Danske Banks Aarhus-kontor, Jyllands-Postens nya huvudkontor samt en utbyggnad av Filmbyen.
Men Sydhavnskvarteret är långt ifrån färdigt.
PFA Pension är byggherren bakom Danmarks högsta träbyggnad, TRÆ, som både i form och tanke kommer att bli ett markant landmärke för området. Kilden & Hindby har utvecklat projektet tillsammans med Lendager Arkitekter och Artelia Group är rådgivande ingenjör.
TRÆ blir 78 meter högt med 20 våningar som främst ska användas till kontorslokaler och kontorsgemenskaper. Huset förväntas stå klart i slutet av 2024.
Ambitionen med TRÆ är att förändra byggbranschen genom att primärt använda trä och återvinningsmaterial. Dock är TRÆ ett hybridbygge där även betong används på utvalda platser.
- TRÆ kommer att visa hur det är möjligt att bygga så högt med trä. Dessutom använder vi återvinningsmaterial och biobaserade material i jakten på ett byggande med mindre CO2 -belastning, vilket är nödvändigt för att vi ska kunna uppfylla Parisavtalet. Därför är TRÆ ett exempel på en mindre klimatbelastande väg fram för byggbranschen, säger Kasper Bach Johannsen, chefsrådgivare på Artelia.
Hur långt kan man komma med återvinning?
Henrik Kjærgaard-Phillipsen är projektledare på stadsutvecklingsföretaget Kilden & Hindby, som har utvecklat några av de stora projekten i Århus, bland annat Lighthouse, Pakhusene, AARhus, Bassin 7 och Æggepakkeriet på Godsbanen.
– Alla pratar om hållbarhet i byggbranschen, men det görs inte tillräckligt för de gröna ambitionerna, så vi ville ”riva av plåstret” och se hur långt man kan komma med återvunna material. Vi samarbetade med Anders Lendager som hade bra idéer och erfarenheter av mer hållbara byggen, och vi är bra på storskaliga byggnader, så det blev ett bra team för uppgiften.
Genom hela byggprocessen har LCA ( life cycle assessment ) kombinerat med sunt förnuft och rätt magkänsla varit viktiga arbetsverktyg.
Vingar från gamla vindkraftverk och takplattor från Herlev
Som en speciell detalj på byggnadens utsida används återvunna vingar från vindkraftverk som solavskärmning. Vingar från vindkraftverk kan hålla för drift under 20–25 år därefter hamnar de på soptippen.
– Återanvändning av vingarna till vindkraftverk har länge varit svårt att knäcka, men de är ju helt solida och klarar de tuffaste väderförhållandena. Därför ville vi lära oss mer om materialet. DBI har genomfört en rad brandtester av fullskaliga fasadmodeller som nu har godkänts, berättar Henrik Kjærgaard-Phillipsen.
Ursprungligen var önskemålet att fasaden på TRÆ skulle kläs med trä, men det var inte möjligt på grund av brandkrav och brandimpregneringens hållbarhet i en så hög byggnad. Istället har fasaden fått en aluminiumbeklädnad, som är avlagda takplattor från en allmän bostadsrättsförening i Herlev. Även om det är återvinning har plattorna en förväntad återstående livslängd på 80–100 år.
– Plattorna är patinerade och har gamla monteringshål. De kompletteras med kasserade aluminiumplattor i en annan version, så att det bildas ett designmässigt mönster på fasaden. Den här typen av estetik skiljer sig från de många nybyggnationer som skjuter upp i staden, så jag ser fram emot att få veta vad folket tycker och den medföljande debatten som jag tror att kommer att ha, säger Henrik Kjærgaard-Phillipsen.
– Det har varit en längre process att ta reda på hur byggnaden skulle se ut eftersom den skiljer sig från det normala. Därför har vi också haft ett löpande samarbete med stadsarkitekten i Århus kommun, som har deltagit i flera workshops, tillägger han.
Flera krokben för återvinningsmaterial
Även inne i byggnaden finns det oräkneliga exempel på användning av återvunnet material: Glas, trä från industrin, takskivor av återvunna plastflaskor samt ljusarmaturer som tidigare har suttit i Netto-butiker men som har uppgraderats till LED-belysning.
Kasper Bach Johannsen, chefsrådgivare på Artelia, berättar att det finns flera barriärer när man använder återvinningsmaterial i storskaliga byggnader:
– Det finns goda skält till de stränga brandkraven i flervåningshus. Därför måste materialen ha rätt brandklasser. När det gäller TRÆ fick vi till exempel bara ha 20 procent synliga träytor invändigt, eftersom resten måste vara något uppfyller de gällande brandklasskategorierna. Därför är tillverkarnas dokumentation viktig.
En annan barriär är garantin på de valda materialen.
– Om du köper en ny produkt så levereras den automatiskt med en garanti, men det gäller inte återvinningsprodukter – åtminstone inte än. Därför har vi varit tvungna att se till att byggherren inte ska behöva byta ut produkter efter bara några år. Det finns dock flera tillverkare som har infört take-back-system, där de tar tillbaka varor, går igenom dem och därefter erbjuder garanti, förklarar Kasper Bach Johannsen.
En tredje barriär som Kasper Bach Johannsen lyfter fram är innehållsämnen och avgasningar från material:
– Med en-till-en-återvinning förlitar vi oss på att de som plockar ner materialet någonstans har testat och miljökontrollerat, till exempel med avseende på tungmetaller. För att vi ska kunna vara säkra och ge byggherren visshet om att det inte finns gifter eller avgasning från produkterna tar vi själv stickprov.
Living lab som experimentarium
Fördelat på tre våningar i TRÆ – kallat Living Lab – ska det finnas en kontorsgemenskap. Varje våning har sitt eget tema: En våning byggs uteslutande av återvinningsmaterial. Andra våningen består uteslutande av biobaserade material, bland annat trä, och tredje våningen blir en uppgraderad våning där återvinningsmaterial material får nytt liv.
– Vi har fått leka lite med att skapa Living Lab, där vi kan testa nya material till exempel för inventarier, mellanväggar och liknande. Det finns många spännande produkter på marknaden, men tyvärr har många inte kunnat leva upp till dokumentationskraven bland annat gällande ett hälsosamt inomhusklimat. Vi är mycket nöjda med de material vi har valt ut, berättar Kasper Bach Johannsen och tillägger:
– På återvinningsvåningen monteras bland annat återvunna Troldtekt akustikplattor. Troldtekt är ett hållbart material med god dokumentation, och de återvunna plattorna klarar sig bra i ett LCA-samband.
Troldtekt akustikplattor har levererats av Greendozer, som är en plattform som säljer återvunna byggmaterial.
Golven på samma våning kommer från bostadshus som har rivits i Gellerupparken i Århus.
Henrik Kjærgaard-Phillipsen berättar att det är skillnad på att experimentera på 300 kvadratmeter jämfört med 15 000 kvadratmeter.
– Nu testar vi utvalda nya produkter och metoder i detta ”living lab”. Det kräver att alla parter tar på sig ja-hatten och är modiga. Vi har fått otroligt mycket erfarenhet från projektet med TRÆ. De dåliga hoppar vi över vid andra tillfällen, medan de goda erfarenheterna kan användas igen i andra byggnader och förmodligen i större skala.
När våningarna tas i bruk kommer man att göra mätningar av inomhusklimatet och antropologer ska också undersöka användningen av rummen.
FAKTA: Om TRÆ
- TRÆ är ett nytt kontorshus i Sydhavnen i Århus. Det förväntas stå klart i slutet av 2024.
- Det kommer att bestå av en 78 meter hög byggnad med 20 våningar samt två lägre byggnader vardera med sex våningar.
- PFA är byggherre för projektet som har utvecklats av Kilden & Hindby i samarbete med Lendager Arkitekter. Artelia är rådgivande ingenjörer.