Arbetsmiljön på förskolor är under lupp

Landets förskolor är bland de arbetsplatser som har sämst arbetsmiljö.

Det här har fått svenska myndigheter att agera, och under våren har man beslutat att inleda en större undersökning. Syftet är att förbättra den bristande arbetsmiljön.

Lek och skrik Det går livat till när barn i förskoleåldern tumlar runt. Framför allt på förskolorna, som bildar ramen för barnens vardag många av veckans timmar. Den höga aktivitetsnivån med tillhörande ljudnivå kan dock ofta vara en tuff utmaning för pedagogerna.

De senaste åren har antalet sjukfrånvarodagar på landets förskolor ökat markant, och allt fler väljer att lämna yrket. En ny rapport från Malmö Universitet visar att de anställda har den näst högsta sjukfrånvaron – endast överträffad av sjukvården. Framför allt psykiska tillstånd, däribland stress, utgör nästan en tredjedel av fallen.

 

Arbetsmiljön ska stå i fokus

Den dåliga arbetsmiljön har fått de svenska myndigheterna att reagera, och under våren beslutade man att initiera en större undersökning av området, där bland annat inneklimatet undersöks. Heli Aarnipuro, som är projektledare och arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket, har i samband med det berättat för Forskolan.se:

– De inspektioner vi har gjort har gett oss signaler om att vi behöver göra mer. Förskolan är en verksamhet som sticker ut när det gäller ohälsa.

– Vi vet till exempel om att det finns problem me belastning och ergonomi, buller och psykisk stress. Det kommer vi att titta extra noga på, men under en inspektion kan man också upptäcka sådant som dåliga lokaler, bristande ventilation eller fallfärdiga hus, säger Heli Aarnipuro.

 

Hög ljudnivå

Ljudnivån är ett centralt problem på många förskolor, där barnens höga röster, plötsliga rop och lek blandas med ljuden från skramlande stolar, bord och leksaker. I synnerhet plötsliga ljud och mänskliga röster är det som är svårast att bortse ifrån. 

Ett forskningsprojekt från Umeå visar att ljudnivån på förskolorna i genomsnitt ligger över 70 decibel under en arbetsdag, trots att Folkhälsomyndighetens rekommendation är att den inte ska överstiga 45 decibel. Det är givetvis en stor påfrestning, och bullret kan leda till både trötthet, tinnitus och stress.

Men det är inte bara pedagogerna som lider av en hög ljudnivå. Även för barnen har bullernivån stor betydelse – bland annat för koncentrationen och inlärningen. Bullret kan till exempel påverka deras språkutveckling och göra det svårare för dem att minnas vad de har lärt sig. Det påpekar Prevent, som arbetar med buller på bland annat förskolor.

Ljud kan vara ett särskilt stort problem i lokaler med många hårda ytor om det inte finns tillräckligt med ljudabsorberande material i lokalen. Hårda ytor ger en lång efterklangstid och en rungande ljudbild, som gör det svårt att höra och uppfatta vad som sägs. Läs mer om akustik och efterklangstid här.

 

En bättre situation för alla

Arbetsmiljöverket har inlett planeringen av den kommande undersökningen, som ska genomföras under hösten. Under den första omgången ska myndigheten utföra cirka femtio inspektioner, som därefter ska ligga till grund för en större, nationell undersökning.

Undersökningen ska dels kartlägga hur förskolorna arbetar med arbetsmiljö i praktiken, och dels inspirera till hur kommunerna systematiskt kan förbättra miljön till förmån för både pedagoger och barn.